Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen
särpräglad, högt utbildad bondekultur. Skogen var kanske icke
kargare mot sitt folk än många slättbygder mot sina odlare.
Men tillvaron var överallt i dessa de primitivt naturbundna
brukningsformernas tider torftig och osäker. Och skogsbonden
levde allra närmast den stora, obesegrade naturen, hänvisad
mer än andra till dess självmant bjudna håvor och därför mer
än andra värnlös mot dess nycker.
I denna egenartade enhet av natur och kultur var det,
1800-talets stora trävarurörelse hårdhänt och hänsynslöst bröt in.
Efteråt är det lätt att se, hur mycket av rikligare och tryggare
bärgning den skänkt de nordsvenska bygderna. Men utan svåra
slitningar kunde den stora omvälvningen i dessas liv ej
genomföras. Övergångssvårigheterna återspeglas i striderna kring
»Norrlandsfrågan». Härar ej platsen att ingå på dess många problem.
Vår uppgift är blott att teckna skogsbildens förändring under
industrialiseringsperioden. Ett drag faller genast i ögonen,
allmogens tillbakavikande från skogsvidderna. Fäbodbruket är i
märkbart avtagande, och skogsslåttern dör mer och mer bort.
Sin egentliga grund har denna förändring i jordbrukets
rationalisering, som i så hög grad överflyttat foderproduktionen från
naturmarkerna till inägorna. Men utvecklingen brådstörtades
och bemängdes med mycken bitterhet till följd av industriens
anspråk på skogen.
Nedrivandet av en uråldrig organisation sådan som den
primitiva boskapsskötseln på skogsvidderna måste till en början te
sig som en svår kulturförlust. Klagomål hördes snart, att de
stora skogarna voro på väg att verkligen förvandlas till en
ödemark, ett dött landskap där ingen fick bo och livnära sig. I
själva verket var det ett nytt arbetsliv, som oemotståndligt trängde
in i skogen och fyllde den med en dittills oanad rörelse och
verksamhet. Rensade flottleder, vägar med andra mål än de
gamla stigarna, alltmer förbättrade arbetsvillkor vittna om den
nya tidens makt. På några få decennier har den utfört vad
den gamla betes- och slåtterkulturen ej förmått på århundraden.
Naturskogen har för första gången besegrats. De gamla,
ålders-märkta bestånden ha skördats. Nya, friska skogar ha spirat
upp i deras ställe. Skogsbilden har mer och mer börjat närma
sig de sydligare landskapens.
De skogstyper, vi i det föregående sökt karakterisera, skola
snart höra historien till. Över allt trycker den effektivare ex-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
