Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Örne: Vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattnet
vilka blott 105 000 äro utbyggda (Porjus). Indalsälven från Ånn
har nära en fjärdedel mera än Lule älv, men blott 58 000
hästkrafter voro 1933 uttagna (Hammarforsen 30 000). Göta älv har
vid medelvattenstånd 219 000 hästkrafter att bjuda och av dem
äro redan 212 000 utbyggda. Efter Vänerns reglering kan
visserligen åtskilligt mer utvinnas, men det väldiga kraftbelopp, som
fallen vid Trollhättan, Lilla Edet och Vargön tillhopa ge eller
kunna ge, är dock som vi nyss sett blott en bråkdel av de största
norrländska älvarnas potentiella kraftalstring. Huruvida och hur
snart denna skall tagas i fullt bruk för vår folkförsörjning är
icke lätt att säga. Det beror i hög grad på ekonomiska
förhållanden i och utom vårt land, vilkas framtida gestaltning mera
nu än någonsin ligger utanför varje tillförlitligt bedömande. När
detta skrives är dock av vederbörande myndigheter en
högspän-ningsledning från Porjus söderut planerad. Harsprånget i Lule
älv torde, om denna ledning kommer till stånd, ej behöva vänta
länge på sin utbyggnad, som f. ö. under världskriget beslöts av
riksdagen och påbörjades; arbetet måste dock inställas på grund
av krisen 1920—23, sedan bortåt 10 miljoner nedlagts på
sprängningsarbeten.
Inledningsvis påpekades, att vattnet i Sverige är en
landskapsbildande faktor av den största betydelse. Det är med fog som
Hesselbom har kallat sin berömda tavla i Nationalmuseum för
»Vårt land» och icke för »Utsikt från Dalbobergen». Just så
— med milsvida syner över skogar och sjöar och med
människans verk dränkt i den ursprungliga naturens väldiga
dimensioner — se de trakter av Sverige ut, som vi alla anse vara
typiskt svenska. Riktigt verklighetstroget är kanske detta
betraktelsesätt icke. Även de områden, som nästan helt präglats
av människan, exempelvis de stora, bördiga slätterna, äro nog,
också de, äkta svenska. Men vi svenskar äro ej tillfreds med
en landskapsbild — så är åtminstene fallet med mig själv —
om vi icke i synfältet ha havet, en sjö eller åtminstone en
glittrande älv eller å. Från en större höjd eller från ett aeroplan
kan man också nästan överallt i vårt land få sitt lystmäte i detta
hänseende. Den, som utan möda vill kontrollera vad vattnet
betyder från naturskönhetens synpunkt, kan nöja sig med att
bläddra igenom några årgångar av Svenska turistföreningens
årsskrift. Han skall där finna många vackra exempel på
riktigheten av vad nyss sades.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
