Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Attorps: Resan till sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resan till sommaren
bulnatten skulle blekna till ett avlägset minne men himmelens
dörr stå på glänt; Strindberg i landsflykt, seende liarna blixtra
med homeriskt sken över Hemsös slåtterängar. Skall en av dem
få tala på allas vägnar, kan det inte gärna bli någon annan än
den kringströvare och bedragare, bördig från den i hävderna
frejdade orten Vivalla i Närke, som efter sex år i Kajaneborgs
fängelsehåla slapp ut i naturen en gråkall vårdag 1641:
Gott majeregn giv, låt dugga tätt ner,
låt varm dagg örterna fukta.
Oss torkan bortdriv, låt frosten ej mer
de späda blomsteren tukta.
Var nådig, var nådig, för dem jag ber,
som Herran tjäna och frukta.
Låt väderet kalt och torkan oblid
ej tvinga rosorna röda.
Låt åkeren stolt ej läggjas så nid,
att han ej bondan kan föda.
Bevara från fara i allan tid
den späda jordenes gröda.
Giv glädje och tröst, låt lärkjan ej dö,
låt leva sommarens svala.
Hugsvala vart bröst på Sveriges ö,
som nu mån sorgeligt tala.
Giv sommar, giv blommor, giv gott grönt hö,
låt göken ropa och gala.
Ja, ljuvliga sol, du fattigmans vän,
som ditt sken ingom vill spara,
lys uppå vårt bord med sommar igen,
låt köld och torka bortfara.
Nu längta, nu trängta kvinnor och män
att gå i solskinet klara.
Låt gräset bli blött och blomsteren skön,
låt dansa lilla lekatten.
Låt fläkta oss sött vitt ut uppå sjön,
låt skönt vä’r blåsa på hatten.
På ängen giv sängen i gräset grön
åt dem, som färdas i natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
