Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Attorps: Resan till sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sättas i omlopp på detta sätt, inte minst om de svenska
gränslandskapen, ,som Värmland och Skåne, vilka stöta mot Norge
och Danmark och där man alltså är mer intresserad av
människor. Men sanningar av det slag det här gäller, det vill säga
relativa, ungefärliga sanningar — och att komma längre är svårt
inom folkpsykologi — måste titt och tätt förnyas, om de inte
skola övergå till rena klichéer. Vi röra oss nog rätt mycket med
klichéer på den punkten. Är inte t. ex. den gängse
föreställningen om dalkarlarna rätt litterär och rätt orealistisk?
Törneros var faktiskt en ganska sällsynt fågel på de uppsvenska
flyttstråken: han gjorde åtminstone något för att öka vårt vetande
om varandra.
Den som kunde ha gjort ännu mer — om han inte haft så
många och långa järn i elden — var självklart Geijer. Han är
— vid sidan av Böök — den bäst utrustade resenär vi haft. (Linné,
vars intressen dock inte voro så vida, står förstås, genom den
enastående skärpan och friskheten i sina iakttagelser, på en plats
för sig.) Geijer klagar en gång i sina Minnen över att han vet
så litet i naturkunnighet; fast det var nog, skulle man tro, en
överdriven klagan. I varje fall finns det annat han kan: han
förstår sig, studiekarl som han är, på allsköns praktiska yrken,
kan aldrig inhämta nog om näringar och nyttigheter och låter
inte för långa stunder åt gången sin okuvliga nyfikenhet på allt
som har att göra med seder, samhällsskick och folklynne gå
till vila. Han är upptagen av hela den verklighet som möter
honom. I konsten att se hur rasens instinkter och värderingar,
dess bestämmande livsuppfattning, avspegla sig i det vanliga,
dagliga livet, är han mästare. Varför skulle man här inte åter
ta fram hans utläggning om vad som egentligen ligger i de
respektive engelska och franska hälsningsfraserna: det är inte
ofta man möter psykologiskt skarpsinne av det slaget i svensk
reselitteratur. Engelsmannen säger ju sitt How do you do; och
det betyder egentligen, påpekar Geijer: »hur gå edra affärer?
Så frågar en handlande nation, den samma, hvars
charakteri-stik på en person är: How much is he worth? Hur mycket är
han värd ? — nemligen hvad är hans inkomst? Fransyskan,
som är, eller var, ett hofspråk, säger: comment vous portez
vous? d. v. s. huru bär ni er? huru för ni er? lyckas det ännu
för er att le välmåga då ni mår illa? att synas rik då ni är
fattig? förnöjd då ni är dödligt ledsen? — eller artig emot mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
