Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edvin Porad: En långfärd i kanot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvin Porad
över smalaste stället bära kanoterna till Norafjärden, som
rekommenderats oss för sin skönhet. Birger får plötsligt för sig,
att han skall segla i stiltjen, men sedan jag några minuter legat
och slöat vid hans sida, paddlar jag vidare. Just som jag
kommer till inloppet av Grönsviksfjarden, börjar det blåsa svagt inåt
den, varför jag klär av mig naken, lägger upp benen på fördäck
och solar mig halvt sovande. Birger ska väl snart hinna upp mig.
Drygt en timme går utan Birger. Jag vänder om och paddlar
tillbaka, rundar udden och spanar från en höjd åt det håll,
varifrån vi kommit, men Birger är alltjämt försvunnen. Till slut
får jag oändligt långt i vår ursprungliga riktning se en prick,
som rör sig och kanske med stor fantasi kan uppfattas som
Birger i kanoten. Jag rusar ned till min kanot, men så lågt syns
inte den mystiska pricken, kliver upp igen och skaffar andra
riktmärken samt kommer slutligen iväg. Efter 3 km har jag ännu
ingen Birger sett, men då jag vänder mig om, märker jag något
rödaktigt, som styr in i bortre ändan av Grönsviksfjärden. Full
fart mot land för att kunna klättra upp på några klippor för
spaning. Naturligtvis inte Birger utan en roddbåt. Här lönar sig
tydligen inte att leta längre, utan jag drar upp kanoten och
lägger mig att sova på mitt utbredda röda täcke, som bör synas
en bra bit åt alla håll. Då jag vaknar, har solen gått ner, och
klockan bör alltså vara 9 på kvällen åtminstone. Klocka har
jag ju inte och min reskassa ligger försåtligt gömd i en
resehandbok, som hamnat i min ryggsäck, och den har Birger hand
om. En del av mina kläder har Birger också, men all maten
och primusköket har jag, och det är ju en tröst. Sjökort och
kompass har jag även hand om, men om Birger tittar i min
ryggsäck bör han hitta en reservkompass och en karta över
Ångermanland. Mat har han nog dåligt med, men något straff skall
han väl ha.
I den vackra lördagskvällen sätter jag över Storfjärden och
siktar mot Norafjärdens mynning, för jag vill i alla fall göra en
liten avstickare in i den och titta, nu när jag inte fick följa min
plan att åka igenom den helt och hållet. Ett par mötande båtar
ber jag lämna bud till Birger att snarast ta sig upp till Sollefteå.
Vid 12-tiden (tror jag) är jag på utgående från Norafjärden, och
innan jag ger mig över till Veda, rastar jag på en sagostrand
och kokar te. Vid Veda har man inte sett Birger, men jag skickar
hälsning till honom och fortsätter uppför älven. Ute till havs
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
