Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edvin Porad: En långfärd i kanot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvin Porad
kraftstation. Denna anläggning, som är den första i sitt slag i.
Sverige, har till uppgift att komplettera vattenkraften från
Norrfors kraftverk i Umeälven. När man uppe i Norrfors under
sön-och helgdagar har större krafttillgång än som erfordras för att
täcka den låga helgbelastningen, använder man överskottet för
att driva en pump här i Sillre. Indalsälvens vatten pumpas då
genom en väldig tub, som delvis är sprängd genom berget, upp
till Oxsjön, som ligger ungefär 200 meter över älvens yta några
kilometer från kraftstationen. När sedan belastningen på
Norr-forssystemet under vardagarna tidvis överstiger
Norrforsstatio-nens belastningsförmåga, användes vattnet från Oxsjön för att
driva turbinen i Sillrestationen och alstra det erforderliga
krafttillskottet. Den elektriska maskinen i Sillre arbetar alltså tidvis
som motor och driver pumpen och tidvis som generator och
drives då av turbinen. Pump och turbin sitter båda på den
elektriska maskinens axel. Anläggningen är alltså ett slags
ackumulator, och denna anläggningstyp är också känd under
namnet pumpackumuleringsverk.
Man håller just på med en del utvidgnings- eller
reparationsarbeten, då vi kommer dit, och vi är tydligen ganska ovälkomna
gäster. Det kanske beror på att vi går barfota och att våra
kortbyxor och den skjorta, som har till uppgift att pryda och försköna
överdelen, inte riktigt är sin uppgift mogen, trots sin höga ålder.
En à två km nedanför oss har vi Sillreforsen, som vid
rekognoscering från land inte ser så farlig ut. Då var vår första
fors i går kväll betydligt värre. Vi bestämmer lämpligaste vägen,
och ett par minuter senare ligger forsen långt akteröver. Det
finns fröjder här i livet!
Efter någon mil åker vi under landsvägsbron vid Indals-Liden,
där vi gör strandhugg för att titta på den vackra
medeltidskyrkan. På den lilla kyrkogården utanför är Vildhussen (död 1796)
begraven. På de 3 milen hittills har älven fallit 27 m, och det
har varit ganska lagom för en angenäm färd i lugn och ro. Nu
har vi framför oss cirka 2,5 mil, där fallhöjden bara är 5 m,
och i normala fall skulle vi nog behövt paddla. Men det har blåst
upp en präktig medvind, varför Birger sätter upp sitt segel och
tar mig på släp. Och på så sätt går färden lika fort och
angenämt igen. Vi har nu mera bebyggda trakter omkring oss, och
ur stugan tittar bonden med undran och med skräck. — Vid
Indal äter vi middag i en ängsbacke, och när vi sedan hunnit
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
