Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Barthel: Kungsleden i september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skönhet. Till att börja med sköt han undan ett av fjällen till södra
sidan sjön och kallade det Tjakkeli — Ensamstående. Så tog
han itu med Skerfe på norra sidan, klöv det med ett enda hugg,
placerade biten mitt i Rapaälvens mynning och klubbade ned
den ordentligt i deltat. Det är Nammatj, den väldiga, kubiska
bergklumpen. Skerfe fick stå kvar med sin skarpa såryta. (i
stenraset vid dess fot ha lapparna haft en offerplats). Sedan
slog han ihjäl nio björnar här i backen och kallade platsen
Aktse — det betyder nio.
Han lyckades, det blev en skönhet av dalen, en av Lapplands
största skönheter. Och turiststugan är placerad i focus. Man
behöver inte ta ett steg, sitter man på trappan har man
alltsammans serverat.
Sädesärlan är kvar ännu, vippar stjärten på toppen av en
gärdsgårdsstör. De vita fjällkorna beta på vallen, skällorna
pingla sprött. Amul Lånta sitter vid sin lagård och dänger
sko-hö. Det är det långa, gängliga, starka gräset, som växer bland
videsnåren. Det flätas i knippor och dängs över en spikbräda
(för att bli tradigt) och hängs till tork på bodväggen. En sån
knippa håller värmen i ett par pjäxor i tre veckor, om det sköts
ordentligt, luftas och torkas varje kväll. Det övriga manfolket
är på slåtter i deltat. Man kan höra aktersnurran knattra
däruppe, för det är alldeles stillt och sjön är blank.
Det svarta Skerfe behärskar landskapet med sin våldsamma
profil. Där har fjället velat slå spann över dalen och stelnat
i språnget. Mitt emot reser Tjakkeli sin mäktiga gråa vägg, ett
enda väldigt grusras. Så är det den trubbiga Nammatj-klumpen
i dalöppningen och de snövita fjälltopparna därbortom, västerut
— Kåtokkaise, Skaitetjåkko, Pelloreppe. Över de lägre höjderna
kring sjön är skogen en jämn blandning av björk och gran, en
besynnerligt gulgrönstrimmig matta i det bleka solskenet.
En av pojkarna kommer vandrande uppifrån skogen med
bössan över axeln och en hjärpe dinglande vid svångremmen. Han
talar om att Larssons pojkar i Peuraure ha skjutit en varghona
och en unge för några dagar sen uppe i Pårtefjället. Och att
lapparna i lägret bakom Tjakkeli ha dödat en andra unge. Det
var en flock uppe i dalen, som rev sjutton renar på en natt.
Men nu har den dragit till en annan marknad.
Slåtterfolket kommer tillbaka med ogjort ärende. Vattnet har
stigit för mycket i natt, ängarna är översvämmade. Prästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
