Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtio arbetsår en kort återblick jämte redogörelse för stf:s verksamhet under år 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio arbetsår
P UBLIKA TIONS VERKSAMHET.
En av de vackraste formerna av föreningens upplysningsarbete om det
egna landet utgör den långa raden av föreningens publikationer.
Föreningen har städse ansett det sammanfalla med dess idé att ägna mycket
av sitt arbete åt goda upplysningsskrifters utgivande, mindre åt vad som
i dagligt tal nu benämnes turistreklam. Främst bland dess publikationer
stå i detta avseende de som tillhöra medlemskapet, och då i första hand
årsskriften, som nått en för vårt land häpnadsväckande spridning.
Redan efter det första kvartsseklet kunde föreningens ledning om dess
publikationer, som då utgått i över 500 000 exemplar — nu överstiger
antalet skrifter 9 miljoner — med en viss stolthet ställa den frågan vad den
långa raden av årsskriftsband egentligen innehållit, som berättigat
påståendet, att föreningens årsskrift varit ett av svenska folkets viktigaste
bildningsmedel under de sista årtiondena. Och svaret blev, att den hade
»skildrat Sveriges bygder, berättat om folkets liv och sed nu och fordom,
låtit oss höra forsens dån och skogens sus, visat oss fjällhedens
vindpinade matta och glaciärens stenfyllda panna och, framför allt, den hade
talat om för oss att allt detta och tusen andra ting finnas i ett gammalt
land, vilket för en knapp mansålder sedan enligt skolgeografien endast
bestod av några hundratal namn på floder, sjöar, städer samt någon
sparsam upplysning sådan som att ’Vimmerby driver oxhandel med 500
invånare’. Det är den breda skildringen av svenska bygder, som med
turistföreningens årsskrift fått sitt eget organ i den svenska litteraturen».
Årsskriften.
Den första publikation som bar titeln Svenska turistföreningens
årsskrift utkom år 1886, under föreningens andra verksamhetsår. Det var
ett litet häfte på 20 sidor, vilket samma år följdes av häftet nummer 2,
av ungefär samma omfång.
Mellan dessa första små publikationer och föreningens nuvarande
årsskrift ligger en lång och god utveckling, belysande för bokkonstens
senare historia i Sverige men först och sist för svenskarnas håg och kynne,
deras kärlek till och intresse för sitt land. Ty endast genom att uttrycka
något väsentligt i folkets läggning och sålunda motsvara ett folkbehov kan
en publikation som turistföreningens årsskrift bestå och förkovras.
Några data ur årsskriftens historia må här anföras. Efter häftena 1
och 2, som utsändes till föreningens 89 medlemmar, följde två årgångar
i samma blygsamma utförande. 1889 var ett märkesår — då ökades
formatet till det allt framgent bibehållna, och årsskriften fick sina första
illustrationer, träsnitt efter fotografier. De första åren av föreningens
tillvaro sammanföllo med ingången av den fotografiska bildens tidevarv;
svensk natur och svenskt liv i bild blev snart genom årsskriften ett
verksamt medel i föreningens strävan att vidga och fördjupa kännedomen om
Sverige, och i de många årgångarna kan man följa
reproduktionsteknikens utveckling fram till vår tid. 1926 gjordes ett första försök med
reproduktioner i flerfärgstryck efter färgfotografier, vilket sporrade till
fortsättning.
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
