Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Landskapet Dalsland. En naturhistorisk rundfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart von Post
linjer. Och vad vi nu mött i Dalslands nordvästra hörn är helt enkelt
en fortsättning av detta förkastningssystem. Skillnaden är bara att
här, i väster, har det inte skett några större rörelser efter sprickorna.
Vi sitta och njuta av vidblicken över landet bortom Lelången.
Det ser ut som sammanhängande skog. Men vi veta, att det ligger
hela sjökomplex och otaliga smådälder med bygd och åker
mellan skogshöjderna. Och när molnskuggor och soldagrar spela
över vidden, känna vi igen Dalformationens karakteristiska
kulisslandskap. Där finns emellertid också ett annat
karaktärsdrag. Perspektivet samlar sig till en linjerak, alldeles obruten
horisont. Sett i stort ur denna synvinkel, blir Dalformationens
vågiga, brutna land lika platt som Dalboslätten och
Västergötlands urbergsplan.
I själva verket är det heller ingenting annat än ett slags
fortsättning av dessa terrängtyper, som perspektivet trollar fram för
våra ögon som ett krönplan ovanpå Dalformationens brutenhet.
Hade vi tänkt på saken, hade vi kring Skållerud och Ånimskog
kunnat se Dalboslättens plan liksom glida upp på den där lågt
liggande Dalformationen. Och på strandklipporna ett par mil
söder om Åmål hade vi i sprickor, som genomsätta
Dalformationen, kunnat leta upp små rester av samma sandsten, som
bildar Hallebergs och Hunnebergs understa lager ovanpå
urbergsytan. Dalformationen har inte bara färdigbildats, utan dess
slamlager ha också hunnit hårdna till sten och sammanveckas
till en bergskedja före det utvecklingsskede, då det förkambriska
landplanet kom till.
Nu ha vi också samlat iakttagelser nog för att kunna i vår fantasi
draga upp de stora linjerna i landskapet Dalslands urtidshistoria.
Den börjar minst en, kanske två miljarder år tillbaka i tiden.
Urbergets gnejser och graniter stelna djupt nere i jordens
innandömen. De läggas fria genom att tusentals meter av den dåtida
jordskorpans yttre lager vittra bort.
En svindlande lång tid måste ha förflutit, innan Dalformationen
börjar bildas. Dess bäddar av sand och lera bli till sist nära två
tusen meter mäktiga. Under tiden inträffa gång på gång
vulkanutbrott. De äro inledningen till en revolutionsperiod, som gör
Dalsland till ett alpland.
Så kommer återigen en ofantlig tidrymd, under vilken vatten,
vind och väder åter arbeta nedbrytande på de nordiska landen. Dals-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
