- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1936. Dalsland /
50

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Landskapet Dalsland. En naturhistorisk rundfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Observationer på andra håll runt Vänern. På så sätt har det konstaterats,
att det alltifrån den tidpunkt, då Vargöfallens tröskel steg över
havsytan och Vänern blev en insjö, och fram till våra dagar
förekommit ihållande högvattensperioder, så kraftiga att
vattenståndshöjningen förmått upphäva den hela tiden fortgående
landhöjningen och för en tid åstadkomma ett stadigvarande strandläge.
Den strandlinje, som då utskurits, har, när normalt vattenstånd
åter inträdde och landhöjningen fortsatte, kommit utom räckhåll
för strandprocesserna. Orsaken till dessa högvatten har varit
periodvis starkt ökad tillrinning från Vänerns nederbördsområde. Tack
vare dessa sina fornstrandlinjer har Vänern blivit både en
huvud-urkund till vår klimathistoria och en nyckel till våra
nivåförändringars mekanik.

Hjortens udde är världens ände på Dal. Den är icke blott den
stora moränvallens slutpunkt; den bildar också nordpynten av
Dalbostranden, avslutningen — ovan vattnet — av Dalboslättens
östra förkastningsgräns. Vår resa har redan räckt tre, kanske
fyra dagar. Det är tid att avsluta den.

Det göra vi genom att bada resdammet av oss på den präktiga
sandstranden i viken på nordsidan av Hjortens udde. Jag vet
inte, om denna vik, liksom flera andra liknande platser på
Dalbokusten, heter »Uschan» (= Ursand — Yrsand; jämför urväder =
yrväder). Men nog skulle den göra skäl för namnet, om man tar
det i dess rätta betydelse. Ty det går en präktig kedja av
flygsandsdyner innanför strandplanet.

Men vi skola väl inte alldeles förneka oss själva. Lusten att
iaktta och kombinera har gått oss i blodet.

Medan vi njuta vattnet, sanden och solen, konstatera vi, alt
det finns ett organiskt samband mellan vår sandstrand inne i
viken och dess motsats, den grovblockiga strandbrädden på
moränåsen därintill. De äro de olika sidorna av en och samma
sak: Vänerns arbete på att omvandla sin strand. Från
blockstranden längs åssidan spola vågorna, som svepa fram utefter den,
oupphörligen bort det fina materialet i moränjorden. De större
stenarna rulla vid starkare pålandsstorm om varandra och svallas
runda. Men de bli liggande kvar som klapper och rullblock.
Sanden däremot svämmas inåt viken och hopar sig där. En del blir
flygsand. Men det mesta lagrar sig skikt efter skikt på sjöbottnen.
Viken sandas gradvis igen.

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1936/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free