169 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1936. Dalsland)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge Kjellin: En värmlänning reser genom Dal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En värmlänning reser genom Dal

kista, men bilen kesar som »Bremsens» kalv över gröna slätter i ett
regntvättat ljuvligt landskap i sensommarsol, där måsar i hundradevis
plocka i de nyplöjda åkrarna, och rätt som det är stannar
den vid Tösse gamla kyrka, som är en avläggare av Åmåls gamla
också i så måtto, att den fått tjäna som sädes- och brännvinsmagasin
och nu står öde. »Inom dessa murar under magasinslagren
hvilar stoftet efter riksrådet C. G. Löwenhjelms första fru» (Anna
Elisabet Kolthoff, död 1738), säger Lignell i sin »Beskrifning öfver
Grefskapet Dal», och med det vemodsminnet i tankarna fara vi
vidare. Söder om Tösse ligger Tydje socken, där man till och med
ansett det onödigt med egen kyrka, varför man år 1849 rev ned
den man då hade för att hjälpa till med uppförandet av Tösse
nya ståtliga helgedom, om vilken »Brånasmeden», Johannes
Olsson från Bråna i Järns socken, diktat:

»Det härligaste, som mitt öga
Har skådat än på jordens bryn,
En bild af templet i det höga,
Står Tösse kyrka midt i byn.»

Att döma av gamla kyrkoråds- och sockenstämmoprotokoll från
Tydje socken tycks Torpane gästgivargård snarare varit mer
omhuldad än sockenkyrkan: fyra pigor fingo på en gång stånda till
svars inför kyrkorådet på anklagelse av kronolänsmannen för ett
»villt raseri» där natten till Annandag pingst 1824 och prosten i
Tösse-Tydje Anders Kjellberg sökte, för att få bot på brännvinseländet,
år 1831 få till stånd åtminstone ett »måttlighetsförbund»
i socknen, men lyckades ej få någon anmälan till de helnyktras
klass; året därpå hade han dock kommit så långt, att 60 ynglingar
förbundit sig att »aldrig förtära över tre vanliga supar för dagen»,
vilket med deras namn upplästes från predikstolen. Från denna
församling har sedan en av nykterhetens apostlar i vårt land
utgått, den lärde latinprofessorn Johan Bergman, och i ett fattigt
hem i Tydjebyn har också (år 1833) en av metodistkyrkans
banbrytare i Sverige sett dagen. B. A. Carlsson är hans namn.

Vi foro emellertid Tydje förbi och gjorde i stället en liten
avstickare till Fröskog för att få se på »den Onde». Det låter kanske
litet illa, men i nästan varannan Dalslandskyrka finns det ett litet
helvete — det sitter i taket över orgelläktaren. Så också här. Det
ser »styggt» ut, det där stället, och han har frodigt brett på, den
gode målaren. Hans Georg Schüffner hette han, och år 1739
utförde han dessa takmålningar, året efter sin flyttning till Åmål

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/stf/1936/0171.html

		Svenska Turistföreningens årsskrift / 1936. Dalsland / 169 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|