- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1936. Dalsland /
210

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. W. Sandström: Den svenska vintern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/. W. Sandström

en djup grop, som nådde ända ned till marken, och ulanför denna
en hög driva med skarp kant. Vid läsidan av huset smög sig snön
tätt intill väggen halvvägs upp mot takåsen. Jag satt vid det
bastanta köksbordet och betraktade snöns virveldans. Av denna såg
jag huru vinden ommodellerade snötäcket. Jag gjorde en skiss
däröver. Det var min första teckning.

Under vintern blev det liv och rörelse i skogen.
Timmerhuggarnas yxhugg ekade i backarna. Timmervägar uppröjdes för att
föra timret ned till älven. Från morgon till kväll följde jag de
väldiga timmerlassen utför och åkte på tomstöttmgarna tillbaka. Men
på söndagen var det tyst. Då vilade karlar och hästar. En söndag
gick jag allena uppför den backiga timmervägen. Högst uppe stod
en kvarglömd timmerstötting. Jag satte mig på den och åkte utför.
Det blev en hissnande färd de tre kilometerna ned till älven.
Stöttingen fick snälltågsfart och tog långa skutt ut i luften, men kom
alltid på rätt köl ned på vägen. Den fortsatte tvärs över hela älven
och stannade först långt uppe på andra älvbrinken. Den skjutsen
glömmer jag aldrig.

På våren förlängdes dagarna allt mera. Solen stod högt på
himlen, det blev takdropp och dagsmeja. Slädarnas trämedar skoddes
med järn, ty nu var det järnstångsföre. Snön blev kram. Jag rullade
meterstora snöbollar utför älvbrinken, byggde snöhus och
fästningar och gjorde snögubbar. Efterhand mörknade snön i dikena,
den var genomdränkt av vatten. Bäckar sorlade i backarna. Jag
dämde vattenströmmarna till småsjöar och satte ut leksakssågverk
och leksakskvarnar i vattenfallen. I min fantasi blevo dessa
rörliga leksaker levande väsen, vilka jag gav olika namn. Jag
beundrade deras outtröttlighet och idoghet. De arbetade oavbrutet dag
och natt. När jag sov voro de i verksamhet.

Snart försvann all snö och is. Det blev sommar. Nu var det
dagsljus hela dygnet. Vilken kontrast mot den mörka midvinternatten.
Hur härligt är det icke att vara född långt norrut, där motsatserna
mellan de olika årstiderna äro så stora. Det är allt bra enformigt i

210

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1936/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free