Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. W. Sandström: Den svenska vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. W. Sandström
Nästa vinter valde jag min ledsagare från skogen vid Stensele.
Det var ett gott val. Han kände icke till fjällstormarna och var
alltså icke rädd för dem. Vi använde ett lätt tält av råsiden med
Nanseningång och sovsäck av fårskinn. Med denna utrustning strövade
vi omkring i Sarek- och Kebnekaisefjällen.
Men det var besvärligt med en ledsagare, som icke insåg, varför
jag nödvändigt skulle uppsöka de oländigaste bergstrakterna och
som icke kunde intressera sig för mina i hans tycke egendomliga
förehavanden. När jag återkom till Stockholm lät jag göra en helt
ny fjällutrustning, avsedd för ensamma färder i fjället. Med denna
genomströvade jag Sveriges och Norges fjäll under våren och sedan
även i februari och januari.
Under dessa fjällfärder lärde jag mig att av snöytans form se
vilka stormar som rasat på fjället. Vid storm uppstå vågformiga
ojämnheter i snötäcket, s. k. skavler. Dessa äro tvära mot och
långsluttande undan vinden och ange därigenom vindriktningen. Ju
större vindstyrkan är desto hårdare bliva skavlerna. Skavlernas
form visar alltså vindriktningen och deras hårdhet
vindhastigheten hos den storm som framkallat desamma. Snötäcket är det vita
blad på vilket naturen själv antecknar vinterns stormar. Det är
intressant att läsa denna naturens egenskrift och tyda dess tecken.
Jag fann snart att vinden är beroende av topografien på det
enkla sättet, att starka vindar alltid blåsa utför backe och svaga
vindar uppför backe. Detta fick jag direkt erfara när jag
överraskades av fjällstorm. Så länge jag uppehöll mig på lovartssidan av
fjället var vinden måttlig men när jag kom över till läsidan växte
den till orkan.
Detta beror på att stormen, när den drar fram över snötäcket,
virvlar upp en väldig massa lös snö, till en höjd av 25 a 50 meter.
Genom denna inblandning av snön blir luften tung, varför den
endast motvilligt låter släpa sig uppför backe. Men så snart den
kommer över fjällkammen och får bege sig utför på andra sidan,
hjälper den tunga inblandade snön till, så att luften får en fruktans-
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
