Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. W. Sandström: Den svenska vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snöanhopning i höglandet och töväder
i låglandet ge åt snötäcket en
karakteristisk relief, som tydligt framträder
å snökartan för den 1 januari 1935.
Jämtland och Ångermanland hava ofta
tö, emedan den låga fjällkedjan i
väster framsläpper varm atlantisk luft
över dessa landskap. Därför är
snötäcket därstädes tunt den 1 februari
1935 och under hela återstoden av
vintern. Även i nordligaste Norrland
förtunnas snötäcket av varma västliga
vindar från Atlanten.
Snöanhopningarna fortsätta i februari.
Den 1 mars 1935 ligger snön djup i hela
övre Norrland samt i Härjedalen och
övre Dalarna ända ner åt Bergslagen.
Atlanten avkyles utanför Lofoten,
tö-perioderna i Riksgränsen och Abisko
upphöra och den 1 april 1935 uppnår
snötäcket i Sverige där sitt absoluta
maximum. Vid denna tidpunkt har
också Bergslagen fått rikligt med snö.
Därefter börjar snösmältningen. Den 1
maj 1935 har snön helt försvunnit i
Bergslagen och i Jämtland. Men i
norrlandsskogarna ligger snön lika djup
som förut.
Den 1 juni 1935 är hela Sverige utom
Lapplands nordvästligaste hörn fritt
från snö. Där pågå skidkurser ännu vid
midsommar på de dag och natt
solbelysta snövidderna.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
