Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berit Spong: I Engelbrekts spår. Till 500-årsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Engelbrekts spår
tade sitt borgläger. Landsvägen går nu ett gott stycke öster därom,
och vägskälet är svårt att hitta, ty den nya landsvägen har stolt
genomskurit den gamla och slängt krökarna långt bort åt båda
sidor med vägskyltar och allt. Vi få fråga oss fram och hitta
småningom in mellan låga stengärdsel, gamla gårdar och ekängar till den
husklunga, som bildas av kyrkan, prästbostället och skolan.
I turisthandböcker kallas Kalmar län de märkliga kyrkornas
län, och Kläckeberga kyrka bär syn för sägen. Rappningen, de
stora fönstren och portalens höga trappa med räcke av smidesjärn
kunna ej förtaga fästningsintrycket. Inredningen är menlös med
bänkar och läktare i ljusblått och med en predikstol i guld och
vitt, prydd med ett skärkindat änglahuvud, som bär bokstödet på
nacken. Men fönstersmygarna äro en och en halv meter djupa,
och allting annat verkar bräckligt, ja, tillfälligt inom de murarna.
Och till vänster om orgelläktaren syns en lucka uppe i taket. Den
leder till den gamla försvarsvåningen, i vilken man ännu kan
studera skottgluggarna och andra anordningar för försvaret.
Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet såsom försvarsanläggning mot
hedniska sjörövare från andra sidan Östersjön, vilka svårt
härjade de svenska kusterna. Det var denna fästningskyrka
Engelbrekt använde för sina syften. Den lilla gumman och
föreviser-skan försäkrar att den gång, som från försvarsvåningen leder ned
genom muren, sedan fortsätter underjord, så att det inkvarterade
krigsfolket nattetid kunde proviantera i de avlägsna byarna.
Ute på den anspråkslösa kyrkogården, där vitplister tycks ha sin
lugna lägerstad, låter jag sedan blicken löpa över landskapet —
åt vilket håll gick månne denna fantasieggande underjordiska
gång? Det finns ingenting i nejden, som ger mig skymten av ett
svar. Men utanför kyrkogårdsmuren får jag i stället se resterna
av de vallar, som bildat Kläckeberga skans. Kyrkogårdsmuren
står på den innersta, av mellanvallen synes en tydlig upphöjning
på västra sidan under tre stora ekar, men den yttersta har
åkerbruket jämnat ut.
Och innanför dessa vallar lämnar jag nu Engelbrekts överstar i
gott förvar och skyndar vidare i hans spår mot söder. Bakom sig
har han lämnat oantastat Kalmar slott, det redan då
trehundraåriga, som bevittnat unionens födelse. Men från Vattentornets fjärde
våning har jag sett samma syn, som Jens Grim och hans knektar:
det bleka havet och Stensö långa udde, där Gustav Vasa snart skall
stiga i land och bli unionens baneman.
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
