- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
106

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Borelius: Från Västerbottens kustbygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fredrik Borelius

man ibland stängerna ur hässjan nerifrån uppåt så att höet faller
på marken, och kör det sedan med släpräfsan fram till ladan.

På trädan har man arbetat hela sommaren, då och då. Nu
sås rågen mellan Olof och Lars. Den skäres före korn och blandsäd.
I fjol hade man i Norrfors slutat skördeanden den nittonde augusti.
Där man inte har storhässja vid gården hässjas säden numera
på åkern; förr snesades den. Höstplöjningen börjar så fort
grödan kommit från åkern och pågår mellan andra arbeten tills
marken frusit — om den inte blir färdig förut. Traktorer
förekomma sparsamt men betala sig nog inte riktigt på de små
arealerna här. Där man har flottningsarbete, såsom i Stortjärn, pågår
det arbetet hela sommaren från snösmältningen till slutet på
skördeanden, vid tillfälle mellan jordbruksarbetena.

Tröskning och potatisupptagning har jag skildrat i annat
sammanhang. Här bör kanske tilläggas att potatisen på ett och annat
ställe tas upp med maskin men i regel för hand, och att man i
Kåge har elektriskt tröskverk på ett ställe i byn; dit kör man säden
från de andra gårdarna. Halmen får då forslas hem igen, men det
kan hända, om det finns gott om foder och halmen är dålig, att
man finner det bekvämare att — bränna upp den.

Så har man hush argt igen. Året har gått runt med vinter och
sommar, med sol och regn och skiftande vindar, med bråd tid
och lugnare dagar, med hopp och ängslan och kanske med lön
för mödan. Två ting har jordbruksarbetet framför annat arbete:
det står uppenbarligen och kännbart i beroende av det som är
större än människan, och där är rytm i det. Nu sjunker rytmen.
Byn går in i mörker och köld och vila.

Men vilan är endast skenbar, där arbetas alltjämt. Och mörkret
och kölden äro fulla av spirande liv och av hopp på framtiden.
Hopp för jorden — men för hemmen, gårdarna?

I en stor och välbärgad by togos i höstas två barn in i småskolans
första klass, nu dröjer det enligt uppgift fem år innan nästa barn
skall börja. Kunskapens träd är på gott och ont. Vad båta
fruktsamma marker, om bondens släkt dör trötthetens död?

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free