Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instrumenten visat, vid borrningen avslöjas som falska indikationer,
beroende på svaga men vidsträckta malmimpregnationer eller helt
enkelt kolhaltiga skifferstråk, som äro elektriskt ledande. I det
hela taget är den modärne vetenskapligt arbetande malmsökarens
värv fullt av irrgångar, och gång på gång får han ge upp en till
synes lovande indikation eller i lyckligaste fall angripa frågan från
en ny sida, tills han möjligen en gång med diamantborret når en i
någon mån lovande malmlins.
Ett belopp, som i denna stund torde uppgå till ett tiotal miljoner
kronor, och ett tålmodigt arbete av många kunniga händer år efter
år har det kostat att nå fram till den kunskap, som Bolidenbolaget
och Sveriges Geologiska Undersökning tillsammans nu äga om
malmfyndigheterna i Västerbottens bergslag.
III. BOLIDEN I SOMMARSOL.
En sensommarkväll på Stockholms Central. Jämtlandståget som
går femton minuter före mitt eget är fyllt av ripjägare och barbent
tysk larmande ungdom, som under stoj och glam tar farväl av
sina svenska vänner. Vi som skola färdas längre norrut synas
nästan alla vara genomsnittssvenskar på semester eller i andra
ärenden stadda.
Uppsala bjuder på det sista döende ljuset av en vacker
solnedgång, och det lilla Sala glimtar ett ögonblick fram ur mörkret.
Morgon vid Bispgården med en aning av höstens friska kyla i
det solklara vädret. Sedan vidare norrut genom det stora
skogslandet, som här och där krönes av ett bredryggat berg eller
emellanåt ljusnar upp i ett stycke öppen bygd med röda och grå gårdar,
där de höga hässjorna stå fulla av årets skörd.
Omstigning i Bastuträsk till ett litet beskedligt lokaltåg, och så
efter tjugu minuter Finnforsfallets station.
Jag ber den högreste chauffören att få åka bredvid honom så att
han kan berätta litet för mig om de tio kilometer av Bolidenbygd,
som vi tillsammans skola genomfara. På det sättet får jag höra om
utbyggandet av Finnforsens kraftstation och om vägbygget mellan
Finnforsfallet och Boliden.
Jag blir också på höger hand visad på gården, i vilken änkefru
Margareta Lundberg levde till sin död för ett par år sedan. Hon
var, innan gruvdriften började här uppe, ägare till den mark, på
vilken Bolidens samhälle nu är beläget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
