Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har kostat på sig att schakta bort hela jordbetäckningen
för att kunna bryta ut även den allra översta delen av
malmkroppen, vilken man kanske skulle lämnat kvar som tak, om det rört
sig om en mindre dyrbar malm. Men av praktiska skäl sker dock
bortförandet av detta översta malmtäcke nedåt till
femtiometersnivån. Malmen lösspränges från ytan och får i de kraterformade
dagrummen glida ner till ortsystemet på femtio meters djup. Här
fraktas den i dagen brutna malmen till centralschaktet och genom
detta upp till jordytan. Samtidigt med denna dagbrytning har man
angripit malmen på ett antal huvudnivåer med fyrtio meters
nivåskillnad, alltså 90, 130, 170, 210 och 250 meters djup.
När malmen kommit upp till jordytan grovkrossas, skrädes och
finkrossas den och är först härmed färdig att med bantåg försändas
till smältverket vid kusten.
På lediga stunder, d.v.s. när doktor Baeckström ej har något
för mig att göra och när disponenten Wesslau ej sänder mig upp i
landet att se en eller annan förekomst, går jag utpå egen hand, att
»se på stan».
Ett frapperande drag hos detta unga samhälle är rikedomen på
barn. På de stora gårdarna mellan de av bolaget byggda
arbetarbostäderna liksom inom egnahemmens täppor vimlar det av
småttingar. Och den stora, hela anläggningen dominerande
skolbyggnaden håller på att byggas till.
Det har varit en medveten men samtidigt varsam hand som lagt
ut planen till detta lilla samhälle. Det rymliga, en aning ensliga
torget med sitt butikskvarter rakt nedanför disponentbostaden
men på respektfullt avstånd, brandstationen, varmbadhuset,
kyrkan och den stora, säkerligen rätt dyrbara idrottsplatsen samt
sist men ej minst Folkets hus med sin lilla teaterscen, allt är med
klokt förutseende ordnat så att folket skall trivas.
När kvällen kommer och männen gå och syssla i sina
trädgårdstäppor roar det mig som gammal trädgårdsodlare att gå
omkring och språka med en och annan. Jag får på det sättet en
del upplysningar. Jag finner sålunda att folket här består av tre
invandrargrupper. En är den stamtrupp av gammalt gruvfolk som
man fått från Bergslagen, en annan diverse arbetsfolk söderifrån,
ej minst smålänningar, och så till sist folk från Västerbotten, som
slagit sig på det för trakten nya yrket som gruvarbetare. Det är
naturligen bildandet av ett stort antal unga familjer under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
