Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustav Rosén: Väg och bygd i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man känner sig rätt hjälplös vid tanken på att sjukdom skulle kunna inträffa. Ingen väg, ingen telefon. Det är inte bättre för ortens eget folk. Dessa människor äro moder Sveas styvbarn. Visserligen ha de i många år lämnat sin tribut inte bara till de enkla vägar, som brutits i andra delar av socknen än där de bo, utan även till de storvägar, som byggts söderut. Och de ha bidragit till underhållet av dessa trafikleder vinter och sommar, fastän de aldrig fått tillfälle att med sin fot beträda dem. Men de ha inte anordnat några protestmöten. Det måste dock kännas beklämmande för dem, när de läsa om de hårda ord som fällts vid ett möte i rikets huvudstad, därför att bilskatten i någon ringa mån nyttjas til] byggandet av »s. k. kulturvägar i Norrland». Då det visat sig att bilar söderifrån i stor utsträckning söka sig fram på våra kulturvägar i affärssyfte eller på turistresa, till och med utan hänsyn till om dessa vägar äro enskilda, synes det även av denna anledning vara en gärd av rättvisa att de som tåligt och utan klagan länge slitit ont äntligen få sin tunga börda lättad.
Turisterna och andra bilister komma att få både nytta och nöje av att vägar snarast möjligt banas till de undangömda, fagra bygder i Västerbottens fjällvärld, som för närvarande äro så gott som oåtkomliga för dem som vilja se sig om i sitt eget natursköna land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
