Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Tjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande skogar. För Balticum öppnade sig Finlands sydkust.
De sydligare östersjöhamnarna företrädde emellertid icke endast
en lokal förbrukning, de förmedlade också den stora östvästliga
handelsomsättningen, som främst tillförde Västeuropa
östersjö-bäckenets rika naturprodukter. Här var den andra
huvudmarknaden för Västeuropas trävaruförsörjning. Givetvis ökade detta
avsättningen också för det svensk-finska östersjövirket. Man finner
under 1500-talet en växande tendens till direkt eller indirekt
anknytning mellan de bottniska och de tysk-baltiska hamnarna,
medan samtidigt också ansatser till direkt export på
nordsjöham-nar spåras. Men det var aldrig fråga om stora kvantiteter, och de
direkta förbindelserna med avsättningsområdena hämmades
under 1600-talets förra hälft genom det bottniska handelstvånget.
Stockholm tog nu hand om de bottniska trävarorna. Vid sidan
av östersjöexporten började det dröjande upparbeta en direkt
export på Västeuropa. Att norrlandsträet också på detta sätt fick
en växande avsättning är tydligt. Redan på 1600-talet säges
handeln med bräder, bjälkar, spiror och sparrar vara Umeås främsta
näringsfång. Men efterfrågan förblev obetydlig. Huvudstadens
företrädesrättigheter gåvo också upphov till bittra strider, som
fortsatte ända till 1765, då det bottniska handelstvånget
lindrades. Att den inskränkta rörelsefriheten och konkurrensen varit
städerna till men kan icke betvivlas. Men det är knappast troligt,
att utvecklingen i stort skulle ha gestaltat sig väsentligt annorlunda
vid en annan politik. Ty det blev ej lagstiftningen 1765 utan först
de alldeles nya konjunkturerna under 1800-talets mitt, som på
allvar öppnade de stora marknaderna för norrlandsträet.
Bakom den utveckling, som här hastigt överblickats, ligga
sålunda framför allt reella faktorer: efterfrågans begränsning, de
bäst belägna produktionsområdenas tillräcklighet och som följd
därav bristande konkurrenskraft hos det virke, som belastades med
de tyngsta frakterna. Men dessa faktorer hade också en annan
inverkan. Det är en allmän regel, att dyrare och högre förädlade varor
bättre än det billiga och skrymmande massgodset tåla
transportkostnader. Olika sätt att skapa efterfrågan för det bottniska träet
genom fortsatt bearbetning prövades också. Man kan nämna
tillverkning av träkärl, kolning för bruken, pottaskebränning och
skeppsbyggeri. Ekonomiskt viktigast blev dock kanske en
tillverkningsgren, som bäst motsvarade den nyss anförda regeln, tjärbränningen.
Trätjäran och det därav destillerade becket voro nödvändig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
