- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
232

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björn Collinder: Lappväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Björn Collinder

inte i att lapparna äro Lapplands egentliga urbefolkning, medan
den svenska och finska bosättningen började först på 1600-talet,
utan fastmera däri att kronan i samband med uppmuntrandet
av den fasta bosättningen uttryckligen har bekräftat dessa
rättigheter och att lapparna just för dessa rättigheter ha betalat skatt
till kronan i alla tider. Denna rättsgrund kommer tillsynes i
åtskilliga handlingar från äldre tider. Så heter det exempelvis i ett
kungligt reglemente av år 1749: »Nybyggares vidlyftiga fikande
och farande omkring skogarna efter vilt och i avsikt slikt att fånga
och fälla, har hittills mycket hindrat jordens och landets
uppodlande; och som lappallmogen, vilka till en del för slikt skatta,
nogsamt medhinna att fånga och skjuta allt det vilt, som under namn
av dyrare skinnvaror kommer; alltså hava nybyggare därmed
hädanefter sig ej vidare att befatta, andra till men och sig själva till
hinder vid hemmansbruket, än allenast inom en halv mil ifrån
deras hemvist.»

Om en fast samhällsordning tilläventyrs var okänd för lapparna
under deras självständighetstid, så få vi därför inte tro att de
någonsin ha boflyttat huller om buller. De ha utan tvivel varit
grupperade i storfamiljer och stammar eller horder. Den förstnämnda
indelningen avspeglar sig i historisk tid i vårt land territoriellt i de
särskilt i de sydligare lappmarkerna starkt utpräglade
lappskatte-landen ; den senare indelningen återfinna vi i de norrut
uppenbarligen mycket gamla, men söderut helt unga näringsenheter, som
officiellt kallas lappbyar.

Skattelandsinstitutet, som innebär att varje familj uttryckligen
skattar för det område där den med andras uteslutande av gammalt
flyttar med sina renar, utgör i sig en sporre till fast bosättning; och
det är kännetecknande, att i Västerbotten, där skattelandsinstitutet
har frodats mer än annorstädes, numera endast var tionde lapp
lever enbart på renskötsel. Ett sådant tingens tillstånd måste väl te
sig som ett missförhållande för dem som i likhet med Petrus
Læstadius anse att »nomaderna utgöra lapska nationens kärna och
framställa den i dess rätta och ursprungliga form», medan de
övriga äro »avskräden» ; men därmed är inte sista ordet sagt i
fråga om lappmarkernas utnyttjande och den lapska folkstammens
livsvillkor. Mer än hälften av våra svenska lappar måste för
närvarande ägna sig åt andra näringsfång än renskötseln, och
av-skrädningen kommer inte att avstanna, utan snarare att tilltaga. I
och med att penninghushållningen griper omkring sig också i

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free