- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
270

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ossian Olofsson: Till sälisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ossian Olofsson:

TILL SÄLISEN

J_jivet i falan, växlande i solljus och mörker, stiltje och storm
lockar med makt. Med dessa ord ger Jonk-Err i »Färdmännen
på Bergö», Onni Wetterhoffs enkelt storvulna berättelse om
Bottenhavets säljägare, uttryck för det poetiska skimmer, som omger
säljakten i de gamla »fälmännens» (fäl = färd) ögon. Än i dag
äga de sin tillämpning för mången skärgårdsbo uppe vid vår
nordligaste kust.

När dagarna kring vårdagjämningen bli långa och de snötäckta
isfälten förvandlas till skare, som gnistrar i det bländande
solljuset, grips sälskytten av oro och längtan ut till det ännu
vintriga havet. Han rustar sin fälnest (färdkost), lägger den väl
inskjutna precisionsmausern med dess kikarsikte i gevärslådan, sätter
den högresta sälbåten på timmerkälkarna och beger sig med
jaktkamrater och skjutskarlar i följe ut mot den avlägsna
havs-vaken. Är vaken långt borta och föret tungt, övernattar man
kanske både en och två gånger, med hästarna i snöstall och männen
hopträngda i det lilla båttältet, innan isen blir för svag och
skjutsarna måste vända. Jaktlaget fortsätter, dragande den tunga
sälbåten på dess mässingsskodda köl, tills man når öppet vatten
eller nyfrusen, svag blais. Varefter det kan dröja många
strävsamma dagar, ja, till och med veckor, innan man lyckas komma
in i den riktiga sälisen och börja jakten.

När det sedan börjar våras och isfälten på fjärdarna surna och
bli svarta, återvänder sälskytten till den egna kusten med båten
i bästa fall hårt lastad med späcktyngda sälskinn, brun som en
neger och plågad av den ovana värmen på fasta land. Stundom
beger han sig dock genast åter ut för att med motorbåt göra en
raid bland den sista drivisen, där sälarna synas som små svarta
larver mot de bländvita iskarmarna.

I sin storslagenhet intar denna yrkesmässiga säljakt en
särställning i våra dagars Sverige och fråga är väl, om ens forna
tider kunna uppvisa något motstycke. På ett isbelagt, ofta av stor-

270

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free