Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: Göinge härader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kart Ragnar Gierow
stationssamhällen, som man har svårt att betrakta utan ett stygn
i bröstet av antagligen alldeles obefogat medlidande med deras
invånare.
Bättre går det då att se landskapet per bil —och en bilist får inte
mycket att klaga över, om han är rättvis. Att reparera landsvägar
tycks på sistone ha blivit en övermäktig passion i Göinge,
stenkros-sens rassel har blivit dess musik, och runt omkring längs
huvudstråken stöter man om somrarna ideligen på vägarbetare i full gång
med spett och hacka och slägga och vält. De gästvänliga dikena
fyllas igen, och banan får svälla ut på bredden, vägens krokiga
knän räkna i stramare rättning, broar byggas ut och läggas om, och
en pampig, alldeles färsk autostrada, bred som Esplanaden i en
medelstor stad, pekar från Loshult spjutrakt genom Göingebygden
mot Sölvesborg.
Från turistsynpunkt är nu denna väghygien inte enbart en
fördel. Man hinner ingenting på dessa utmärkta vägar, man hinner
inte se, man hinner inte hålla kvar någonting, man hinner bara
undan. Och även om man är stålsatt till karaktären, en luttrad
bilist, som med sinnesjämvikten och den modesta farten
bibehållna hör kollegor nalkas bakifrån, rusa förbi och hastigt
försvinna långt framme i fjärran, en bilist som av enkel drift saktar
ännu mera, när han får syn på något vackert eller karaktärsfullt
och ibland driver det ända till ytterligheten att stanna sin bil och
stiga ur den, även då har likväl detta eljest så behagliga sätt att
färdas en allvarlig olägenhet. All tekniks strävan och största stolthet
är att trotsa naturen, att göra ljust, när det är mörkt, att skapa
värme i kölden och kyla, när det är varmt, och i viss mån är man ett
oförskyllt lidande offer för denna teknikens legitima genstörtighet,
när man glider fram på dessa nyrätade och nylagda bilvägar. Ty
de trotsa naturen, de sätta en ära i att skära rakt igenom varje höjd
och på höga vallar rusa vågrätt över varje sänka; de gå rakt på
målet utan hänsyn till höger eller vänster, och de höra därför aldrig
ihop med den trakt, som de så burdust genomborra. Där det är
storslagna vyer och majestätiska perspektiv, man är ute efter,
försvinner denna olägenhet; även med den snabbaste bil på den
rakaste landsväg lär man inte i hastigheten störta förbi de
norrländska fjällen eller de skånska slätterna. Men i Göinge och
överallt annorstädes, där naturen får sin karaktär av andra ting, har
man inte på de stora bilstråken att göra, om man ämnar se något.
Där bör man hålla sig till småvägarna, de som slingra längs med
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
