Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: Göinge härader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göinge härader
skogen börjar dra sig tillbaka och lämna fältet närmast vägen fritt,
och vid de större vägskälen står en handelsbod med brokiga
emalj-skyltar på knutarna. Trots dessa förberedande varsel kommer
Mel-langöinge på en som en chock.
»Inemot Bro öpnade sig et härligt land», skrev Hårleman i sin
dagbok. »Glada fält, bärande åkrar, blomstrande ängar, nära wid
hwarannan lysande Kyrkor, tätt tillsammans liggande byar,
gårdar prydda med löfträn, en ny och inwånarnas större
förmögenhet betydande klädedrägt, med et ord, all ting kom oss at
förglömma de förre dagars olust.» Överraskande och överväldigande
brister denna frodighet ut inför ens ögon, och den explosivaväxtkraft,
som här lägges i dagen, får kanske sin karaktär inte minst därav,
att långt ifrån all jord är lagd under plog. Där finnas hagar, där träd
stå tätt med väldiga lövmassor att bära på, och inne i dungarna äro
hopträngda stammar, lummiga buskar, snoende spön och yviga
ormbunkar sammanflätade till ett enda tumultuariskt trassel av
vegetativt ursinne. Just här i gränsområdena upp till skogarnas och
mossarnas domän ter sig denna jordens vitalitet häftigast. Längre
söderut är den antagligen lika stark, men den får en lugnare och
liksom avmättare prägel, kanske sammanhängande med jordens
tilltagande sandhalt, och fast myrarna ännu behålla mark här
och var och väldiga stenblock titt och tätt sticka upp ur åkrarna
som skalliga trollkranier, övergår landskapet ner mot linjen Norra
Sandby—Hörja till att likna nordskånsk åkerbygd i gemen och
får i Sydgöinge till och med ett släkttycke med Söderslätt, innan
häradet stiger uppåt mot Linderödsåsen och där får sin avslutning
i bättre göingestil.
Det är gammal bygd. I det trevliga museet i Broby, som väl
främst har skriftställaren Pehr Johnsson och kyrkoherde Lundberg
i Glimåkra att tacka för sin tillkomst och sitt bestånd, får man se
urholkade ekstockar, i vilka stenåldersgöingarna paddlat omkring
på åarnas vatten. Göingarna tyckas också tidigt ha markerat sin
profil. Enligt en teori av professor Adolf Noreen voro de daner, som
Prokopios omtalar, göingar; de foro hårt fram med sina grannar
herulerna i Sydskåne och på öarna och fördrevo dessa, och
Danmark skall inte bara vara ett göingskt kolonisationsföretag utan
också det ursprungliga namnet på Göinge, vilket emigranterna togo
med sig dit. Detta bör ha varit en av de tidigare bland de otaliga,
anekdotiskt välbekanta kontroverserna mellan göing och slättbo,
och slättbon har som vanligt dragit det kortaste strået.
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
