Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mildred Thornburn-Busck: I Smålands fruktbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mildred Thorburn-Busck
I trots av sin stora kyrksamhet voro Urshultsborna förr ej lätta
att hålla i schack ens vid gudstjänsterna. Liksom ännu i dag under
julhelgen var det sed att stanna mellan de två mässorna och pausen
begagnades till att på kyrkvallen och i stallarna styrka sig med
»lommaflaskornas)) innehåll och annan julfägnad. Härunder steg
humöret till den grad, att det mer än en gång hände att man sköt
till måls på sockenmagasinet. Allmogen här var också den som
sist i vårt land upphörde med bruket att komma beväpnad till
kyrkan. Från Sirkön och Borgön i Åsnen kom folket i kyrkbåtar,
riktiga ökstockar urhålkade ur en enda ekstam. Numera rullar en
bilbuss söndagligen fram längs med stranden. Utom vid
gudstjänsterna togos kyrkstallarna i bruk vid själaringning för någon av
gårdens medlemmar, då ringaren här fick sin betalning in natura
i form av brännvin och sovel, så rikligt tilltaget att hela familjen
hade nog därav för någon vecka.
I hela Värend har bibehållit sig det medeltida bruket med
»gångdagar)) till vissa kyrkor — säkerligen en direkt fortsättning av de
olika mässorna på skyddspatronens dag. På långfredagen
»vandrar» man till Aneboda, på pingstdagen till Hovmantorp.
Annandag pingst är den s. k. Urshultadagen, då ungdom från många
mils omkrets samlas i byn. »Höga söndag», d. v. s.
trefaldighetssöndagen, är Almundsryd målet. Den kallas även för Tröjemåla
söndag efter en egenartad fornlämning, en av de mystiska
labyrinter som under namn av trojeborgar finnas litet varstans i vårt
land och som i Almundsryd givit namnet åt Tröjemåla vång. Här
har ungdomen ända in i vår tid samlats på trefaldighetssöndagen
till tävlingslekar och dans.
Urshult är en typisk bondebygd och herrgårdskulturen tycks
här aldrig ha haft någon gynnsam jordmån. De få sätesgårdar
som funnits ha alla så småningom övergått i bondehänder. Redan
på sjuttonhundratalet skriver en traktens son, Samuel Krok, i sin
intressanta avhandling om »Urshults Pastorats Inbyggares Seder»
(av år 1749): Om et Landskaps yttre sällheter böra mätas efter
myckenhet af Adeliga Ledamöter, så medgifwer jag gärna, at
dessa Soknar blifwa ibland de minst lyckelige, såsom föga en
ägande .... I weten, at Småland har blifwit et hemwist för en
stor del af den fattigare Adélen, dem ortens godhet lackat dit.
Men där som owägat är, dit resa ej månge; och deri ligger
orsaken at desse Soknar prunka med så få Ädlingar. —
I gengäld är det en urgammal och förnäm bondekultur som givit
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
