Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emmerich Rossipal: Sveriges första bergklättrarkurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges första bergklättrarkurs
Det var roligt att höra kursdeltagarnas enstämmiga vittnesbörd om
det instruktiva värdet av denna bildserie . . . »bilderna etsa sig fast i
minnet. Man kommer så lätt ihåg dem vid övningarna ute i terrängen.»
Dagsturernas längd varierade mellan 8—9 timmar och 3—4
timmar, det senare vid alltför otjänlig väderlek. Vi voro ute alla dagar.
För att ge den intresserade en inblick i »programmet» vid en dylik
bergklättrarkurs skisseras här i grova drag de punkter, som under
årets kurs behandlats i lämpligt varierande ordningsföljd.
Utrustning, klädsel, skodon och ändamålsenlig proviant.
Ryggsäcken, hur man skall packa den, vad man skall packa ner och vad
man skall lämna hemma.
Kartläsning och orientering i högfjället, med särskild tanke
på dimma och mycket hårda väderleksförhållanden. Teoretiska och
praktiska övningar i att rita och följa en »kursskiss». Kompassövningar
med varierande missvisningar enligt senaste isogonkarta.
Vanlig fjällvandring utan klättring, ändamålsenlig
kraftbesparande gång vid upp- och nedstigning, marschtakt, lämplig
placering av raster o. d.
Klippklättringens princip och olika teknik. Bl. a. förberedande
ögonklättring, viktfördelning, spjärnteknik, vägg-, kamin- och
kamklättring med och utan lina. Beskrivning av en ny klätterväg. Stegrad
svårighetsgrad.
Olika användning av klätterlina och murhakar till förebyggande
av olycksfall, samt tillvägagångssätt efter ett olycksfall (fot- eller
handfäste lossar, stenras e. d.); övning i att fästa och fira linan, ta sig själv
ner på den och hala linan efter sig (»Abseilen»). Anvisning om skötsel
av klätterlina och annan fjällutrustning.
Teknik i snö och is. Övningar i den moderna kraft- och
tidsbesparande stegjärnstekniken på branta snö- och isväggar; isyxans
mångsidiga användbarhet; kännedom om en glaciärs struktur,
sprickbildning och karaktär i allmänhet; repsäkring vid vandring över
snöbetäckt jökel, bärgning av kamrat ur en jökelspricka m. m.
Första hjälp vid olycksfall, alpin nödsignal, ofrivillig övernattning
i fjället; kroppsliga och själsliga förutsättningar vid bergklättring.
»Fjällvett» i allmänhet och i synnerhet vid rastplatser och
båtlänningar, i kåtor och stugor och vid umgänge med lappar.
Klättrarkursen kunde ha haft lämpligare väder. Desto bättre var
emellertid humöret och andan hos deltagarna både i »aftonskolan» och
under de praktiska övningarna ute i terrängen. De små bäckar som
allt som oftast sökte sig väg genom rockärmarna och utefter nacken,
de stelfrusna fingrarna och den vinande stormen som piskade i ansiktet
vid en bestigning av Tempeltinnarna i fotsdjup nysnö — det var
egentligen just som det skulle vara. Glädjen och entusiasmen för de
olika uppgifterna växte med svårigheterna. Man ansåg allmänt, att
kursen givit mer än vad man väntat.
Kursen kommer att upprepas nästa år. Möjligtvis i
Kebnekaisemassivet.
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>