Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ew. Sterner: Med Motala ström genom Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ew. Sterner
utan också pappersbruk och textilfabriker, bryggerier och små
lustiga kraftstationer. I stället se vi nu en allé av de ståtligaste
ädla lövträd. Och så strömmen och kanalen, skilda åt av en
smal landtunga.
Det har sina sidor att stå på den gamla, vördnadsvärda bron
och bolla med siffror. Men det hjälps inte, ännu några fakta äro
nödvändiga före vår färd utför 90-meterstrappan ner till
Bråviken. Låt oss avrunda talen en smula.
Bakom Vättern ligger Vänern, vår största sjö, Europas tredje.
De lärde påstå att båda namnen betyda ett och detsamma:
Vattnet. Vänerns yta är väldig: mer än 5 000 kvadratkilometer,
dess nederbördsområde tio gånger så stort. Vättern fyller ut
nära 2 000 kvadratkilometers yta, men dess nederbördsområde
är bara tre gånger så stort. Genom Göta älv rinner i
medeltal 500 kubikmeter i sekunden. Att Vättern inte kan ge
mer än tiondelen förklaras av nederbördsområdenas storlek.
Sjöfarare förfäkta att Vättern är en nyckfull sjö med häftiga
stormkast och elak böljegång. Nivåsiffrorna återigen, noterade
sedan ett sekel tillbaka, säga att Vättern är en synnerligen
stillsam sjö: den ligger lägst 88 och högst 89 meter över
havet; skillnaden är ju inte mer än en meter. Högvatten inträffar
endast vart tionde år. Vadan detta?
Mystiken lättar något när vi erfara att tioårsperioderna
stämma bra med nederbördsväxlingarna inom området. Varför
skiftar nederbördsmängden på detta sätt? Ingen vet, men
förhållandena äro likartade på andra håll. En annan sak. Vänern fylles
av många, stora vattendrag — Vättern har inte ett tillflöde, värt
att nämnas. Säkert veta vi ingenting men måste tro att en massa
Vättervatten kommer fram genom källor, genom tillförsel av
grundvatten. Nere i Motala ström återfinnes en tredjedel av det
vatten som i form av regn faller inom nederbördsområdet.
Resten, de två tredjedelarna, går bildlikt talat upp i rök.
Denna avdunstning är större än normalt. Men den beror
säkerligen på att vattenytor — Vätterns och de andra sjöarnas —
bilda en så stor del av området.
Vättern skulle kunna bli ett jättemagasin om man med en
dammbyggnad spärrade utloppet och sålunda hjälpte upp den
naturliga regleringen. För Vänerns vidkommande är det klart
genom spärren vid Vargön och det 1937 slutdömda målet.
Där har man fått rätt att tappa eller kvarhålla vatten inom en
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
