- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1938. Östergötland /
139

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ew. Sterner: Med Motala ström genom Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med Motala ström

Norrköping som industrimetropol och strömmen som den
enande faktorn, kraftkällan. Inom ett ganska begränsat område ligga
de mest kända fabrikerna. Nedåt se vi Holmens höga torn,
som ett textilens tempel, och dess långa längor vid stränderna.
Ovanför bron se vi en del av Förenade yllefabrikernas —
sedan några år förenade med Holmens bruk — stora
anläggningar. I bakgrunden skymta vi på ena sidan strömmen Drags
fabriker och på den andra Norrköpings bomullsväven med sin
kraftstation. Väveriet, ett av Sveriges största, äger ett andra
komplex i textilstadens centrum.

Bergsbron bjuder på ett storslaget skådespel. Det är inte bara
de tunga tegelmurarna, som stiga upp ur vattnet, utan också
strömmen själv. Under tiomilavägen hit från Vättern har den ju
fått många bidrag. Vattenmängden uppe vid Motala var knappa
50 kubikmeter i sekunden, här har den fördubblats, ja, vid
högflod i snösmältningstider kunna 350 kubikmeter komma rusande.

Strömmen visar all sin makt och prakt i 90-meterstrappans —
från Vättern räknat — sista steg. Den blir en mäktig flod. Det
dånar och dundrar då den störtar utför stupen, delvis genom
kraftstationerna. Den sätter fart på tallösa hjul och ger liv åt
stadsbilden, bilden av arbetets stad. Men strömmen stadgar sig
så småningom, blir bredare och flyter likt en lugn kanal genom
stadens östra delar. Här ha vi hamnen. Å ömse sidor av
strömmen ligga de halvmilslånga kajerna rustade med kranar för
lastning och lossning av allehanda gods. Hamnen är
imponerande, Norrköping är ju näst efter Stockholm ostkustens
största handels- och industristad.

I regel ha våra starka strömmar vållat strider. Vem äger
vattenrätten? I Norrköping har det gått hetare till än annorstädes. 700
meter — så mycket mäter ju strömmens väg inom staden, och
den korta vägens stup kantas av fabriker. Vidtogs en enda
åtgärd, exempelvis i regleringssyfte, då återverkade den på andra.
Split och strid. Vi låta Holmens bruk, ett av vårt lands största
företag, berätta historien.Den blir också brukets egen historia.Ty
strömmens och Holmens öden äro intimt förknippade med varandra.
»Bruket Holmen» har anor från början av 1600-talet. Ingen
vet vad man då gjorde, jo, kvarnar malde mjöl på holmarna
ovan Järnbron. Snart nog kom De Geer, mångfrestaren, lade
hand på holmarna, drev där vapentillverkning, hamrade ut

139

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1938/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free