Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Fries: Hav och land. Några östgötabilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fries
skapelsen nådde sin fullbordan. Jag håller mig stilla bakom
blocken för att inte störa dem.
Där jag sitter ser jag intet som tillhör människornas värld.
Vättern ligger blå och tom i solen, stranden är jungfrulig,
obevandrad — sådan den formats och alltjämt formas av det stora
mötet mellan land och vatten. Därborta i Mullskräerna hänga
skifTermassorna över vattnet så som de störtat en gång i tider
bortom tiden då Vätterns gravsänka öppnades. Dessa skiffrar,
vilkas ålder ingen känner, äro en rest av den platå som fanns
här innan Vättern blev till.
Framför mig ligger den stora underliga sjön, en jättelik källa
mitt i Sveriges land, fylld av kristallklart vatten, med i djupet
dolda flöden, med oförklarliga starka strömsättningar och
plötsliga skiftningar från speglande lugn till vilt uppror. Det är
vattenvärlden med sitt skimmer av overklighet och sitt dagerspel
under himlen som ger Vätterlandskapct dess stämning och
karaktär. Öarnas fj ärr blå strimmor synas stundom lyfta sig högt
över vattenspegeln, och var och en, som i åratal levat vid sjön,
kan berätta om verkliga hägringar. Den ene har sett några
töckniga gestalter, som blivit till en plöj are med sin häst högt
uppe på himlens fält över den blå vattenrundeln, den andre har
i en tidig morgonstund i stället för den välkända silhuetten av
Omberg fått se en stad med gator och torn stiga så nära att han
kunnat räkna fönstren i husraderna.
Vättern gömmer ännu sina djupaste hemligheter.
Rödingfiskarna tala om de sällsamma »vattenskottcn» som komma med
underjordiskt dån och vällande vågrörelser. Det är ofantliga
gasbubblor, som stiga ur djupet; när de nå ytan och vattnet
slår samman hörs en dov detonation. Oftast hör man dessa
vattcnskott om våren, i april och maj, då sjön är stilla.
Vetenskapen har satt dem i samband med efterdyningar till de
väldiga naturkatastrofer som givit upphov till Vättern ; de skulle
uppkomma genom jordbävningsfenomen i sjöns botten, orsakade
av smärre sättningar längs de gamla sprickorna i berggrunden.
Vätterns gravsänka är södra Sveriges djupaste sjöbäcken. Om
det också inte är som de gamla sade att »mäter I längden, får
I veta djupet», så är dock det största uppmätta djupet 127
meter. I det kalla, rena vattnet som påminner om fjällsjöarnas,
trivas siklöja, lax och harr, och rödingen ger upphov till
Vätterns viktigaste fiske. Som ett minne från den tid, då Vättern var
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
