Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunhild Tegen: På minnesvägar i Medelpad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guiihild Tegen
mycket viktigare Torp, där vi har Medelpads enda folkhögskola,
det berodde helt på personliga skäl — jag ville en gång se min
mormors hembygd, vilket jag under hela min barndom och
ungdom försummat. Och jag ångrar mig inte! Ty så vacker som
Ljustorpsdalen låg framför oss när vi kom söderifrån från Lögdö
bruk, skall jag aldrig glömma den. Som en jätteskål, bred och
öppen, med en rand av blåa berg, lika vackra som i Indal eller
vid Stödesjön. Och mitt i dalen höjer sig en kulle med kyrkan,
vit och fin på toppen. Vi tar oss en rundfart utefter vägen på
skålens väggar för att söka efter namnet på mormors by —
Mellberg. Under detta sökande kommer vi fram till Lagfors
bruk där Ljustorpsån år 1919 översvämmade och ändrade sitt
lopp som en gång Indalsälven. Den ställde dock inte till samma
förödelse, men en herrgård och en bondgård tog den med sig.
Lyckligtvis blev det vackra gamla kapellet kvar. En kraftstation
ligger nu där förr järnbruket låg. De gamla bruken borde ha
sitt eget kapitel, de har en säregen charm!
Vi hittar inte byn Mellberg, varför vi beger oss till kyrkan
mitt i dalen för att där träffa sakkunnigt folk. Och under
sökande efter släktgravar på kyrkogården träffar vi prästfrun, som
upplyser oss om att här, just här, ligger Mellbergsbacken, där
mormors far var bonde. Men deras namn är utplånade från
mässingsbrickorna på järnkorsen från den tiden - 1800-talets
början.
På kullens sluttning ligger prästgården i vacker herrgårdsstil
med romantiska 1800-talsmålningar på matsalsväggarna. Att
forska efter förfäderna är inte lönt — kyrkoherden har bott här
»bara» 25 år. Men de gamla historierna från barndomen börjar
vakna. Hit kom morfar i sin ungdom från Indal och träffade
den unga Maria. Men där hemma fanns en viss Kristina. . . .
När den myndige bonden i Mellberg ansåg att det var tid för
de unga tu att gifta sig, artade det sig till katastrof, ty Kristina
var fäst med trolovning, och det var allvarliga saker, trolovning
kunde bara lösas av vederbörande själv. Då gick morfar över
skogarna till Indal, träffade Kristina och berättade om hur han
ställt det. — Gift dig med Maria, du, jag ger dig fri! sade den
trolovade och följde Erik till Ljustorpsgränsen. Där på
skogsvägen skildes hon från honom med tungt hjärta. Sedan gifte de
sig på var sitt håll, Maria från Mellberg fick tolv barn. Hon var en
mäkta sträng kvinna, och nu tänker jag på att hon kanske inte all-
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
