Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans W:son Ahlmann: De stora dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans W:son Ahlmann:
DE STORA DALARNA
iVledelpad domineras beträffande såväl naturen som bebyggelsen
och näringslivet i högre grad än kanske något annat svenskt
landskap av tvenne topografiska enheter.
Ljungans och Indalsälvens dalgångar sätta sin prägel på
topografien och till dem är jordbruket till all väsentlig del lokaliserat;
själva älvarna bilda förutsättning för landskapets storindustri,
främst den som i skogarna finner sin råvara. Klarare och
tydligare än annorstädes framträder här den geografiska strukturen
som stommen i hela landskapets yttre karaktär och inre liv.
Det nära till hands liggande antagandet, att namnet Medelpad
hänsyftar på landskapets läge mellan de båda stora dalarna
be-strides visserligen av vissa forskare. Dessa anse istället, att det
betyder mellanvägen, antingen den, som var belägen mellan kustens
och inlandets färdeslråk eller inseglingsvägen till landskapets
huvudbygd över Selångersfjärden mellan Ljungans och
Indalsälvens mynningar. Hur det än måtte förhålla sig härmed så får
Medelpad i våra dagar sin geografiska karaktär bestämd av de
båda dalarna.
En vacker höstdag förra året återsåg jag dem efter ett par
decennier.
Det var i mitten av september. Aspen hade redan fått sina
blad guldhamrade. Rönnarna rodnade och björkarna började
skifta i gult men endast så mycket att de svagt skilde sig från
barrträden i de stora skogarna. Luften hade ännu inte fått
höstens kalla genomskinliga klarhet, denna klarhet, som
kommer varje kontur i landskapet att stå skuren som i en kamé.
Den första frosten hade ännu icke gått ut över landskapet.
Ännu dröjde från sommaren ett soldis över berg och dalar, skog
och bygd, som kom de skilda elementen i landskapet att smälta
ihop utan hårda övergångar och brytningar. Och mellan sina
bäddar gingo älvarna tysta . . .
Vad som särskilt grep mig vid detta återseende av Indalen och
4. STF 39.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
