Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans W:son Ahlmann: De stora dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora dalarna
frammanat av de utvecklingsförlopp, som lett fram till den
nuvarande situationen. Samma sak gäller också den resenär, som
med känsla och öppet sinne för naturen besöker trakten.
Kännedom om denna historia ökar kanske icke vår förmåga att
uppleva landskapets skönhet, men den kan stärka intresset för det.
Den ger oss en bättre förståelse och därmed en starkare känsla
av samhörighet med det.
Med visst fog kan Medelpads naturlandskap sägas vara
konstituerat av tre huvudelement. Två av dem tillhöra själva
berggrunden. Det tredje omfattar de lösa dalfyllningarna.
Det första elementet är urbergsplatåerna. På längre avstånd
ser man dessa som en jämn horisontlinje vilken på närmare håll
upplöser sig i långa, mjukt formade men samtidigt kraftigt
byggda bergåsar, skilda åt av oregelbundna sjö- och myrbäcken
samt av flacka dalstråk. I Medelpad och Ångermanland når
denna för det inre Norrland så utmärkande terräng ända ut till
kusten och betingar härvarande öar och skärgårdar. Söder och
norr om dessa landskap är den mer eller mindre långt indragen
från kusten och skild från denna av ett småkuperat lågland.
I dessa urbergsblock äro Indalen och Ljungadalen nedskurna
som ett andra landskapselement av tydligt yngre ålder.
Urbergsplatån är det äldsta elementet i landskapet, ja, den
är av så hög ålder, att i densamma i själva verket ingå rester
av slätter från jordens äldsta skeden, då ännu ingen högre
vegetation förefanns utan en uröken utbredde sig över alla
klimatområden, även de fuktigaste. När det skede i jordens utveckling
inträdde, då den skandinaviska eller kaledoniska bergskedjan
restes över de hav, i vilka Gotlands, Västergötlands, Jämtlands
och våra andra siluravlagringar avsatts, då anlades på denna
urgamla landyta ett system av dalar med sannolikt en i stort
sett liknande huvudriktning som den nuvarande.
Sedan förrunno väldiga tidrymder, från vilka inga närmare
vittnesbörd finnas om händelsernas gång. Man får dock anta,
alt de nämnda dalsystemen under dessa epoker långsamt och
i skilda etapper utvecklades mot allt mindre fall och allt
långsammare flöde hos sina vattendrag. Hela landet blev som man säger
successivt degraderat ned mot erosionsbasen.
Efter dessa årmiljoner inbryter så ett skede av stark oro och
revolution i jordskorpan. Då skapas bland annat de unga
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
