Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
porna, som ha för höga steg, och man har så svårt att förstå
väggarnas tavlor. Man står i porten och tittar. Nyfiken, men rädd.
För genomsnittssvensken söder om Dalälven är Norrland
fortfarande ett okänt land, en utmark, och dock är detta land till
ytinnehållet två gånger så stort som den övriga delen av Sverige.
I själva verket är detta dock kanske icke så märkvärdigt och
ett av huvudskälen till denna bristande kunskap är väl helt enkelt
den, att fem sjättedelar av svenska folket eller fem miljoner bo
i landets sydliga tredjedel och att det endast är den resterande
miljonen som är spridd över den norra huvudparten av landet
med koncentration vid kustlandet och kring älvmynningarna. Ett
annat skäl är väl svårigheten att fatta de geografiska
dimensionerna, vilka bäst exemplifieras genom att påminna om, att det
längst i norr liggande midnattssolens land, som avskäres av
polcirkeln, är till arealen nära tio gånger större än Skånes ytvidd och
att det finnes socknar i Norrland, som äro lika stora som flera
sydländska landskap tillsammanslagna. Jokkmokks socken täcker
sålunda en yta som är större än Skånes, Hallands och Blekinge
sammanlagda areal.
Det borde emellertid vara betydligt mycket lättare för en
sydsvensk att sätta sig in uti, huru Norrland, som är ordnat efter en
kfar metod, ser ut, än för norrlänningen alt klargöra för sig
mellersta och södra Sveriges en smula oordnade geografi.
Norrlands karta är i själva verket ofantligt enkel och kan
uppdelas i tre längsgående fält, innefattande: det västligaste fjällen
och flodernas källflöden, det mellersta huvudsakligast
skogslandet med åkerbruk och gruvor samt slutligen det tredje och
östligaste med rik jordbruksbygd omkring älvarnas nedre lopp.
Vid dessas mynningar återfinnas städerna och industrien. Alla
dessa städer ha omkringliggande skogsförädlingsindustri. — Och
tvärsöver skäras dessa fält av ett trettiotal, från nordväst till
sydost rinnande älvar, längre eller kortare, som praktiskt taget löpa
parallellt med varandra ned mot kusten. De bilda därvid, om man
inräknar Dalälven, ett transportsystem vars totala längd — mer
än 3 000 mil — är dubbelt så stort som Sveriges hela järnvägsnät.
På dess älvar flottades år 1936 cirka 142 miljoner stockar, var
och en en våglängd av i medeltal 15 mil. Sammanlagda värdet i
oförädlat skick utgjorde cirka 225 miljoner kronor. Dessa siffror
torde representera ett tillförlitligt årsmedeltal.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
