Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
distriktet, föra dock tillsammans en rätt väsentligt större
timmermängd, vilket ett par siffror kunna klargöra:
Ångermanälven (1936).................. 18 850 000 stockar
Indalsälven och Ljungan (1936).......... 21 980 000 »
Båda dessa älvmynningars fabriksområden sammanflyta i
själva Sundsvalls stad, vilken breder sitt spårvägs- och bussnät
till deras yttergränser. Tillsammans bilda stad och distrikt här
ett slutet industriområde vilket framstår som den största
industri-agglomerationen av dylik art i landet.
Man betraktar i allmänhet denna agglomeration som en
historiskt rotlös, rent modern företeelse. Sant är delta såtillvida, att
den fått sin nuvarande form av moderna industriförhållanden.
Men den saknar därför inte rötter i det förflutna. Tvärtom har den
nu folkrika Sundsvallsbukten en mycket gammal handels- och
industrihistoria, en historia, som i själva verket förlorar sig i
sagans dunkel. Redan under förhistorisk tid var nämligen denna
bygd ett kulturellt centrum för övriga Norrland, och under
folkvandringstiden, alltså redan för halvtannat tusental år sedan,
sutto i den nuvarande Sundsvallsbygden mäktiga köpmän och
sålde pälsvaror ner till Mälardalen och via dess handelsplatser
till den europeiska kontinenten.
Längs Ljungan gick vidare den stora handelsvägen till Norge,
och i närheten av det nuvarande Sundsvall låg under medeltiden
den viktiga S :t Olofs hamn. — Vid 1700-talets inbrott började
också Sundsvalls stad, som fått stadsprivilegier av Gustaf II Adolf
år 1621, sin bana som en efter dåtida förhållanden stor
trävaru-exporthamn och såg djärva och vidsynta företagare träda fram.
Frågar man då efter orsakerna till denna utveckling som låtit
Sundsvall med omnejd framstå som landets ledande
trävarudistrikt, måste i första hand de geografiska betingelserna
framhävas. I intet trävarudistrikt i landet finner man så många av de
nödvändiga geografiska förutsättningarna som just här.
Indalsälvens och Ljungans inbördes närbelägna utlopp ha redan
nämnts som en fördel, men till denna kommer vidare, att hela
kuststräckan emellan älvmynningarna har djupvatten och
utmärkta hamnförhållanden, att den ligger väl skyddad mot storm
från Bottenhavet, och slutligen — vilket under de sista åren
blivit än betydelsefullare — att den har goda
vintersjöfarts-betingelser.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
