Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk industriell storbygd
Till allt detta kommer så en omständighet, som varit den mest
avgörande. Indalsälven och Ljungan rinna upp i Härjedalens och
Jämtlands rika skogsvidder och kantas dessutom båda av
vidsträckta skogar. I Sundsvallsbukten sammanströmma sålunda de
väldiga timmermassorna från ett jätteområde, som bildar en
triangel med Sundsvall till spets och norska gränsen längs
Härjedalen och Jämtland’till bas. Härtill kommer de två flodområdenas
rikedom på utbyggbara forsar, tidigare vattensågarnas primitiva
kraftkälla, nu de elektriska stationernas drivkraft.
Det kan därför sägas att det blott och bart ligger i tingens
naturliga ordning, att Sundsvallsdistriktet så småningom — låt vara först
efter mycket och långvarigt arbete — blivit vad det i våra dagar är.
Den verkliga utvecklingen i modern industriell skala började
dock i detta distrikt rätt sent, liksom i trävarurörelsens övriga
huvudområden, och kan dateras från det år då England
upphävde införseltullen på trävaror, nämligen år 1866.
Redan i mitten av 1700-talet försökte emellertid köpmän i
Sundsvall att få till stånd vattensågar efter tidens modell uppe i
Ljungans forsrika älvdal, men dessa försök misslyckades, inte
minst på grund av motstånd från kronan. På den tiden var det
ännu järnhanteringen, som var Sveriges huvudindustri, och
Norrlands skogar betraktades i det hela bara som lämpliga
kolnings-domäner för de mellansvenska bruken. Ja, en hel rad småbruk
byggdes i Norrland av mellansvenska bruksägare för att spara
Svealands skogar och utnyttja Norrlands. Av sådana järnbruk
fun-nos ännu i slutet av 1870-talet tretton kvar i Medelpad, vilka
dock samtliga med undantag av Galtström nedlades under detta
eller följande decennium.
I och med liberalismens genombrott som ekonomisk
åskådning kom emellertid synen på Norrlands verkliga värde att undergå
en förändring. Kronan började att till enskilda avyttra sina
skogar, och rätten att bilda aktiebolag medgavs. Därmed fördes
skogskapital och företagarekapital tillsammans, och när dessa
båda möttes, blev följden en komplett omläggning av metoderna
för utnyttjandet av Norrlands skogar. Samtidigt kom så ångan
att tagas i sågverksrörelsens tjänst, och med ångsågen började
trävarurörelsens stora tid. Det förefaller symboliskt, att den
första ångsågen i Sverige, den i Tunadal vid Sundsvall, anlades
år 1849 — året efter aktiebolagens födelse.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
