Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk industriell storbygd
För Sundsvallsdistriktets vidkommande har i det
sammanhanget varit att märka, att sulfitcellulosan där har härskat i
ensamt majestät ända till dess att först Vivstavarvs sulfatfabrik och
sedan Östrand — år 1932 — färdigställdes. Orsaken lill denna
sulfitens dominans i distriktet har varit den, att det virke som
Indalsälvens och Ljungans skogsområden främst representera,
nämligen granen, framför allt är sulfitens råvara. Tallen tillhör
de nordligare distrikten, där på denna grund sulfaten varit mera
framträdande. En del av furuavfallet från Sundsvallsdistriktet
såldes och pråmades tidigare till Härnösandsdistriktets
sulfatfabriker, men i och med anläggandet av Östrand kunde
Sundsvallsdistriktet själv förädla det furuvirke, som i viss utsträckning
även dess skogar leverera.
I delta nu äger Sundsvallsdistriktet två sulfatfabriker, Östrand,
den största i Europa om 140 000 tons produktionskapacitet per år,
och Vivstavarvs sulfatfabrik. Desslikes sex sulfitfabriker : Svartvik,
som även tillverkar konstsilkecellulosa, Essvik, Nyhamn, Ortviken,
Vivstavarv och Söråker, med sammanlagt 285 000 tons
produktionskapacitet. Därjämte tillverkas vid Matfors tidningspapper.
Alla dessa fabriker förete en helt annan bild för ögat än de
gamla ångsågarna. Med sina vida högre skorstenar, med sina
syratorn och kalkugnar, med sina kranar och traverser ge de
åt industridistriktet en helt annan prägel. De representera också
som sagt en annan ekonomisk och teknisk ordning. Å ena sidan
en sammanslagning av skogs- och driftskapital, hämtade från
den äldre sågverksindustrien, och å den andra en förädling av
produkter, vartill denna var oförmögen. Cellulosaindustrien
betecknar med andra ord dels en kvantitativ och dels en kvalitativ
utveckling. Liksom vattensågen innebar ett steg uppåt från
bil-ning av stocken, och ångsågen med snabbram, kant- och kapverk
och hyvel betecknade ett steg uppåt från vattensågen, så har
cellutosametoden inneburit en ytterligare fortsättning uppåt i
form av en högre förädling av virket. Tekniken torde också
svara för att, när de handelspolitiska förhållandena i världen
icke längre lägga de nu oöverstigliga hindren i vägen, så kommer
förädlingsprocessen att gå både myckel längre och kanske även
hastigare än under nuvarande ovissa förhåifanden.
Så fänge trävaruröretsen var begränsad bara till sågning, var
det tekniska förfarandet skäligen enkelt och ingen djupare
utbildning var nödvändig. Själva framställningen av varan var
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
