Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk industriell storbygd
icke är tillgängligt, närmare 2 miljarder. — Under denna tid och
tidigare har sammansättningen av vår export givetvis växlat
högst avsevärt, och förskjutningarna inom den halva del, som
sammanlagt representerats av jordbrukets export, av järn, export
från verkstads- och maskinindustrien samt av malm och metaller
varit betydande, medan däremot skogsförädlingsindustriens
produkter, trävaror av olika slag, cellulosa och pappersprodukter
konstant hållit sig omkring 45—50 procent eller däröver. Detta
allt sedan år 1871.
Skogen och dess förädlingsorgan har alltså under den nu
levande generationens tid högst avsevärt och konstant bidragit
till upprätthållandet av det svenska folkhushållet och till höjandet
av vår sociala och kulturella standard med det exportvärde om
mellan 600 à 700 miljoner kronor, som numera årligen tillföres
landet i främmande valutor.
Då nu cirka hälften av dessa många hundra miljoner
representeras av cellulosan, och då exportindustriens problem tendera
att bliva varje medborgares problem, alldenstund de beröra hans
egen livsföring, skall det måhända vara av intresse erfara, huru
det går till när man bygger en cellulosafabrik, av vilka det finnes
så många i Medelpad.
Där cellulosan blir till.
När en stor cellulosafabrik skall byggas, mobiliseras så gott
som hela Sverige, ty det är mycket penningar, som kommer i
omsättning och det är en stor mängd materialier och maskiner,
som måste anskaffas .Av svenska folkets besparingar lånar man från
bankerna säg 35 miljoner kronor och utväljer en lämplig plats, där
grund- och hamiiförhållandena äro goda, och där man vet att
råvaran tillföres från trakten. Ett ritkontor inrättas, och ett och ett
halvt à två år efter starten står en fabrik färdig med årligt
produktionsvärde av c :a 20 miljoner kronor.
Men vad har man gjort under dessa år?
Jo, man har bortschaktat 100 000 kubikmeter jord, ochslagitned
15 mil träpålar i grunden, man har köpt svenska maskiner
och svenskt material för 92 procent eller styvt 32 miljoner kronor
av de 35, som depenserats i byggnadskostnader. — Och huru?
Det är lera ur den svenska jorden, som omvandlats till tegel
vid Norrlands och Mälardalens tegelbruk för fabriksbyggnaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
