Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils August Flodén: Bondevinter. En rapsodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B ondevinter
sande detaljer den rationaliseringsprocess, som i vissa
hänseenden helt omstöpt bondgårdens liv och därmed bondevintern.
I detta sammanhang kunna några förhållanden påpekas.
Man kan sålunda t. ex. fråga : när så många av de skilda
arbeten, som förekommo på det gamla självhushållets bondgård,
bortfallit på den nya hushållningstypens gård, vad har det då
blivit av all arbetskraft, som genom utvecklingsprocessen
lösgjorts från de äldre arbetsuppgifterna? Svaret torde böra bli ett
både — och. Ty för det första är det numera ett avsevärt mindre
antal armar på gården än som förr var vanligt. Våra dagars
bonde har varken behov eller råd att hålla lejd arbetskraft annat
än i alldeles nödvändig utsträckning, och hans barnskara är i
regel ej heller stor. För det andra måste ju penninghushållningen
och den jämförelsevis höga levnadsstandard, som trots allt för
närvarande i stort sett kan konstateras, förutsätta, att en relativt
betydande arbetskvantitet alltjämt presteras till bytesändamål.
Och det är förvisso också vad som sker. Men medan man förr
på bondgården tillgodosåg det allra mesta av gårdens olika behov
genom eget arbete, gäller det numera att direkt fylla endast
en mindre del av de egna behoven, men att därjämte genom
produktion och avyttring av den nutida lanthushållningens
speciella produkter tillförsäkra sig den inkomst i klingande valuta,
som möjliggjör tillgodoseendet av övriga behov.
Och en fråga till. Så snart det gäller människor är det ju inte
arbetsmetoder eller materiella villkor som betyda så mycket.
Vad som i sista hand har något att betyda är människan själv.
Och hur kan man då teckna skillnaden mellan den gamla
vinterisoleringens bonde och bonden av idag?
Man skulle väl först kunna svara, att bonden av idag är mindre
enbart bonde än hans föregångare voro och mer medborgare
bland andra medborgare. I klädsel och levnadsvanor, i tal och
umgänge kan detta konstateras. Han är mindre isolerad även
som personlig individ och mer socialt samhörig med framförallt
sina yrkesbröder. Han sitter inte hela vintern insnöad på sin
ensamma gård. Han står och måste stå i mer eller mindre daglig
kontakt med den övriga världen. Och där förr den
stjärntind-rande vinterkvällen svepte sig kring den tysta gården, där
förmedlar nu just själva vinterkvällsrymden i ord eller toner till
honom budskap från hela den vida världen.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
