Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Arbman: En Medelpadsbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Medelpadsbygd
och omedelbar, mindre reflekterad, mindre norrländskt tillknäppt
och aktsam om sitt uppträdande än jämten. Efter allt att döma
är han också i stort sett lättlyntare och av en mindre komplicerad
läggning än den senare. I sitt umgänge med andra ger han ofta
prov på ett utpräglat gemyt och förstår sig gott på skämt och
humor. I sitt sätt att skämta är han mindre kräsen än den typiske
jämten, men hans humor den är lika äkta, och ett par av de
humoristiskt mest begåvade människor jag känner äro
Borgsjö-bor. Han är följaktligen inte svår att umgås med, och den
sällskapliga samvaron, sådan jag minns den från min hembygd,
var, ehuru anmärkningsvärt städad och värdig, nästan alltid
fri och otvungen, ofta mycket glad, vare sig man träffades vid
vilopauserna under slåtter- och skördearbetet, på utfärder,
danstillställningar eller vid enklare eller festligare samkväm i
hemmen. Därtill bidrog i icke ringa grad den välgörande frihet från
sociala skrankor och fördomar i umgänget människor emellan,
som alltid tyckts mig vara ett för dessa bygder särskilt
utmärkande drag.
I mitt hem, prästgården, träffades ofta — stundom som på
Ofovsdagen, den 29 juli, utan särskild inbjudan -— människor
av de mest skilda typer, stånd och villkor, så mycket mera som
vi själva utgjorde en stor familj och ofta hade släktingar och
vänner på besök, men ett gladare och mera givande umgänge
än vid dessa tillfällen kan jag svårligen tänka mig.
Mitt i Borgsjö gamla huvudbygd, Borgsjöbyn, som trots tidens
alla omskiftelser bibehållit sin prägel av orörd lantlig idyll,
ligger socknens vackra 1700-talskyrka med dess resliga, linjerena
klockstapel. Socknarna i Ljungans ådal höra knappast till de
kyrkligare i landet, och jag blev under mina år däruppe vid
samtal om hithörande ting mer än en gång slagen av
Borgsjö-bornas — det gäller närmast de yngre, ehuru jag tror, att de i
detta avseende knappast skilde sig från den äldre generationen
— objektiva inställning till religionen, vilken dock städse var
parad med en äkta pietet för kyrkiig tradition och kristen tro
och minst av allt synes ha inverkat oförmånligt på deras
förhållande till sina präster. Kyrkan besöker man här som på
svenska landsbygden överhuvud ej blott för att höra Guds ord
utan också för att efter avslutad gudstjänst träffa vänner och
bekanta och utbyta tankar med dem om väder och vind, om
dagens händefser och livets förhållanden.
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
