Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Ar b man
minimal. Vi veta intet om borgens inre utseende, om här rest
sig ett tempel, om här funnits ett antal mindre byggnader eller
om det var öppen, obebyggd mark. De kala klipphällarna,
eld-sprängda av valborgsmässoeldar, som under senare tider lyst ut
över Mälarens vatten, stå skrovliga och tysta. I deras hårda yta
ha vikingarna ej lämnat några spår. Uppe från Borgs högsta
punkt ha vi fri utsikt åt alla håll. Nedanför oss över de vida
mälarfjärdarna drogo en gång vikinga- och köpmannaflottorna,
på andra sidan sundet lyser Adelsö medeltidskyrka vit mot den
mörka skogen. Det är platsen för den forna kungsgård, där
konung Björn sannolikt tog emot Ansgar, då denne första
gången kom upp till Birka.
Svarta jorden, området för själva stadsbebyggelsen, har förvisso
lockat många, både lekmän och fackmän, till grävningar, men
ännu äro ej dess hemligheter avslöjade. Ringa är vår kunskap
om staden, om dess gator och torg, dess byggnader och invånare,
men något om det pulserande livet här för 1 000 år sedan förtälja
oss dock de fynd, som kommit i dagen.
Arabiska mynt, vågar och vikter, krossade lerkärl av utländskt
fabrikat, bitar av praktfulla glasbägare, smycken och mycket
annat bära vittne om köpmännens vidsträckta handel med
Orienten och Västeuropa. Men vid sidan av detta importgods
taladeg-lar, gjutformar, i gjutningen misslyckade bronser, halvfärdiga
kammar, nålar och andra ben- och hornföremål samt verktygen
ett annat språk. Här möta vi hantverkare, den bofasta
befolkningen i staden, som levde sitt liv vid sidan av den lyxbetonade
köpmansklassen. Ett enda av dessa enkla föremål, t. ex. en trasig
hornkam, kan stundom giva oss ett stycke svensk kulturhistoria.
Bedan materialet till kammen lämnar oss vissa viktiga
upplysningar. Det var huvudsakligen älghorn den tidens kammakare
i Birka använde. Avsågade horntaggar och spån, misslyckade
exemplar samt råmaterialet, stora hornstycken, utgöra ett
dominerande inslag i fynden från Svarta jorden. Märkligt nog äro
däremot älgben en sällsynthet bland de väldiga massor av
nötkreatursben och ben av vilda djur, som påträffats här. Endast
undantagsvis har tydligen älgkött stått på birkabornas matsedel.
De stora massorna av älghorn, som förbrukades till hornarbeten
av skilda slag, ha påtagligen införts till staden som råvara och
försålts där. Befolkningen på landsbygden har själv ätit köttet.
Denna försäljning av horn bör ha varit en betydande binäring
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
