- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1939. Medelpad /
317

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. T. Holmström: Livet i bohusstranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Livet i Bohusstranden

ryggslut ännu bär på minnen. Balanus, som släktet heter, bär
en tung börda av förbannelser över sina generationer från
båtägare och badare. Annars gör den vackra grupper i
klippväggen, på snäckor, på stenar, alger — ja, på hummerskal;
överallt där den kan få livlig kontakt med havets små organismer och
plankton och fånga dem i en rytmisk benrörelse. —
Karakteristiska äro här också strandsnäckorna, ett par arter av släktet
Litorina, förut omnämnt i annat sammanhang. De kallas på
bohusspråk för »kubungar» och ha åtminstone förr haft en viss
betydelse som agn. Blåmusslan har även här sin varelse, ofta
utbildad i aktningsvärda exemplar.

Det starka vågsvallet och bränningen, som på utsatta ställen
kan bli oerhörd mot de lodräta klipporna äro naturligtvis en
påfrestning på allt levande här, som också i regel på något sätt
är anpassat därefter. Blåmusslan är som bekant allmän även i
Östersjön, men i små och tunnskaliga former. Västkustens
blåmussla blir utbildad i ett helt annat format och uppnår en
tjocklek i skalen, som ger dessa tyngd. Även sandmusslan och andra
konkylier visa samma skillnad i utbildning i dessa olika vatten.

— De stupande klippornas fauna visar väl i regel på något djup
havsrosor, Metridium dianthus, som också bruka kunna
beundras på ångbåtsbryggornas grova pålvirke. Men dessa kunna
ju knappast sägas höra till strandens företeelser. Mera värt är
det då att blicka efter de små smörbultar, spiggar, tånglakar och
andra fiskar som bruka hålla till i de beundransvärt vackra
tångskogarna, strimmade i bärnstensgult av algen Chorda filum.
En blåsvart hummer kan skymta ända upp i dessa regioner, och
hit förirra sig både berggyltan och blåstrålen med sin röda maka

— praktföreteelserna i bohuskustens rika uppsättning av
havsfiskar. —Vill man kasta en blick på själva vegetationen så finner man
såsom mest imponerande den väldiga brunalgen Laminaria, som
brukar kallas bladtång. Blåstång och sågtång ingå också i
algskogen, som nedåt djupet övergår i sköna rödalger av olika arter.

Allt kan sägas höra till stranden — ty lösryckta provbitar på
hela denna värld hamna ju alltid i de lägre stränderna och bilda
där liv eller förutsättningar för liv. I lågstranden avlämnas en
ganska riklig tribut från djupare belägna vegetationsbälten och
dessas djurliv. Omväxlingen och behaget av dessa tributer är
icke ringa. En stark storm kan hastigt berika en strand med
allsköns tång och skal och rudiment, alger, sjöpungar, rockägg,

317

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free