Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mattis Möller: Sareksommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inga rösade leder, inga stigar och broar, inga stugor och kåtor hjälper
vandraren tillrätta i Sarekfjällen. Här är Sveriges största vildmark, karg och
ödslig i det stora perspektivet med djärva toppar och vidsträckta gtaciärer, men
också med en sällsamt yppig grönska i de djupa dalarnas botten.
vid ryggen. Myggorna är som besatta. Men vi kommer upp på
fjällheden till slut. Här blåser litet och vi tar oss en rast, sätter
oss på var sin ristuva med en bäck inom lagom räckhåll, tittar
på utsikten och pratar. Om fjällen med de hedniska namnen —
Kåtokjokotjkaskatjåkko — om fjällblommorna, om fåglarna
och om myggorna. Jag kommer på en gammal lapsk saga, som
jag hört någon gång, sagan om hur myggen skapades : »I tidernas
början, när Vår Herre skapade alla varelser av våt lera, då hände
en dag — en varm dag, som den här — att Han kände sig trött
och dåsig av allt skapelsearbetet. Han lade sig då i skuggan av
ett träd i det nyskapade mjuka gräset för att sova en stund. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
