Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrelsens årsberättelse för år 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årsberättelse
har det tidigare transformatorhuset
ersatts med en större transformatorkällare.
Dessutom har det gamla stallet rivits och
en tidigare vedbod ombyggts till stall
m. m. Till stallet har flyttats den
förutvarande badhusbyggnaden, som ombyggts
för ekonomibruk.
Även gästavdelningen har utvidgats.
De 13 småstugor, som föreningen tidigare
uppfört vid Abisko turiststation och vilka
delvis avsetts för självhushåll, ha visat
sig synnerligen populära. Föreningen har
fördenskull under året inköpt ytterligare
9 liknande enrumsstugor, avsedda för
2—3 gäster, och dessa ha under höstens
lopp uppförts i »stugstaden». Även dessa
nya småstugor ha elektrifierats för
såväl värme som belysning. I stugstadens
förrådsbyggnad invid torget ha två
trevliga personalrum inretts.
För att trygga stationens stora
vattenbehov har det varit nödvändigt att
anlägga två djupbrunnar, vilka utförts av
Svenska
diamantbergborrningsaktiebola-get. Den ena av dessa brunnar, den som
är avsedd för storhusets vattenbehov, är
ej mindre än 90 m djup, medan
djupbrunnen i småstugestaden stannar vid
49 m.
Över det till föreningen upplåtna
området vid Abisko har under året
upprättats en avvägningskarta.
Det är styrelsen en stor
tillfredsställelse att ha kunnat konstatera att
föreningens alla anläggningar vid Abisko i så
hög grad som fallet är kommit till nytta
och att det mycket stora antalet
besökande där finner sig väl tillrätta, så mycket
mer som de medel föreningen under årens
lopp nedlagt i Abisko representera
betydande belopp — enbart 1936—1939 års
kostnader utgöra sammanlagt 400 000
kronor.
Jukkasjärvi folkskolestyrelse har
välvilligt upplåtit Abisko skola för
gruppförläggningar sommartid och här har i
föreningens regi förlagts Resos gruppfärder
till Abisko, sammanlagt 246 deltagare
sommaren 1938. Här förlägges även
Skolungdomens fjällfärds Övre Norrlandsgrupp
vid påsken. För att ytterligare öka
möjligheterna för mottagande av gruppresor
i Abisko har Statens Järnvägar välvilligt
ställt i utsikt att till Abisko samhälle
förflytta en från inlandsbanebygget
överbliven barack och att upplåta denna till
turistföreningen.
I Kårsavagge har föreningen uppfört
en ny kåta i stället för den gamla; den
nya är förlagd obetydligt längre ned i
dalen än den gamla.
Den s. k. Kungsleden söderut från
Abisko är föremål för fortsatt utbyggnad
för att bättre motsvara färdelivets
behov. Särskilt har sträckan söder om
Abiskojaurestugan till Suorva vid Stora
Luleälvs sjökedja på grund av det
stegrade antalet vandrare och skidlöpare
befunnits otillräckligt försedd med
övernattningsplatser, varför föreningens
mindre prismastugor och kåtor utefter
denna betydelsefulla färdeled behöva
kompletteras och utbytas mot verkliga
stugor. Redan i föregående berättelse
omnämnde styrelsen att den hade för avsikt
att uppföra en tvårumsstuga vid Sälka i
Tjäktjadalen; vardera rummet i stugan
skall rymma nio bäddplatser.
Transporterna av byggnadsmaterialet har under
höstens lopp igångsatts, varför denna
anläggning skulle kunna stå färdig
sommaren 1939, om föresförhållandena under
vinterns lopp på den 50 km långa
vägsträckan över fjället äro goda och
möjliggöra alla erforderliga transporter
redan denna vinter.
Styrelsen har vidare fattat beslut att
låta uppföra ytterligare tre liknande
två-rumsstugor utmed denna del av
Kungsleden, nämligen invid de redan
befintliga anläggningarna vid Alesjaure,
Kai-tumjaure och Teusajaure. Dessa stugor
kunna emellertid icke beräknas bli
färdiga under år 1939.
Från Vaisaluokta vid Stora Luleälvs
övre sjökedja väster om Akka leder en
vacker och intressant led förbi de stora
fjällsjöarna Vastenjaure och V i r
i-h a u r e genom lapparnas sommarland till
Peskehaure, där föreningen sedan iänge
har en stuga. Från denna kan man välja
emellan att antingen ta sig utefter
Vai-mok och Tarradalen till Kvikkjokk eller
gå längs Piteälvens källsjöar över
Väster-fjäll ner till Arjeplog eller ock förbi
Skellefteälvens ståtliga källsjö Ikesjaure
ned till Vuoggatjålme fjällstuga, såvida
man icke väljer att lägga färden över till
Norge.
De stora och intressanta fjällsjöarna
Virihaure och Vastenjaure skulle erbjuda
tillfälle till många intressanta färder, om
det funnes bättre framkomstmöjligheter.
Föreningen har sedan länge
disponerat roddbåtar i sjöarna, bland
annat vid Alesluokta invid föreningens
kåta. Beslut har nu fattats, att föreningen
med stöd av lappväsendet i Norrbottens
län skall söka ordna regelbunden mo-
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
