Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mårten Stenberger: Människan i Gotlands forntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till hemlandet, till Gotland icke minst, av nyttiga rön och varor
samt en myckenhet silver, myntat för romerska kejsare.
Jorden har lämnat talrika vittnesbörd om denna gotländska
storhetstid. Mängder av gravar ha tid efter annan kommit i
dagen på ön. I full utstyrsel ha romartidens gotlänningar bragts
till vila, jordade i enkla stenkistor under jämn mark eller oftare
under ett flackt stenröse, kvinnorna med prydnader av brons,
silver och guld, männen utrustade för strid med svärd, spjut och
sköld. Till dessa alster av det inhemska hantverket sälla sig
ibland föremål, vilka sett dagen i långt avlägsna länder. Det kan
vara en vinskopa av bladtunn brons, formad av en romersk
hantverkare, det kan vara ett större kärl av brons, hamrat i en
fabrik vid Rhen, någon gång också ett glaskärl, som blåsts i en
utländsk hytta.
Katastrofen.
Strömmen av folk till fastlandets stora valplatser hade fortsatt.
Slutkampen rasade mellan romare och germaner, det romerska
riket stred för sitt liv och förlorade det. Mätta på framgångar
och rika på byte vända många krigare tillbaka till sina
nordliga boplatser.
Stora mängder erövrat guld hopades på ön, vilken under
400-och början av 500-talet e. Kr. upplevde en verklig guldålder. Under
påverkan av den höga kultur, man mött under äventyren i stora
världen, blev det sed att hugfästa de bortgångna
släktmedlemmarnas minne med arbetade resta stenar. Dessa voro smyckade
med heliga tecken, med människofigurer och djurbilder, samt
målade i flera färger. Snart kransades de sedan gammal tid
nyttjade gravbackarna av sådana stenvårdar, vilka på sitt sätt tolkade
tidens välstånd och konstnärliga kunnande.
Då skedde en plötslig ödeläggelse av den blomstrande bygden.
Händelseförloppet är oklart, men genom tidens dunkel skymta
vi konturerna av en krigisk Ragnarök, vilken övergick det rika
landet. Detta hände omkring 550 efter vår tideräknings början.
Nutidens tecken på denna olycka för halvtannat årtusende
sedan äro de forntida ödegårdar, vilka påträffas snart sagt
överallt på ön. »Kämpgravar» är sentida generationers namn på
dessa låga men långa, övervallade grunder efter hus, ty
stenläggningarnas ursprungliga betydelse hade vikit ur minne och
de tyddes som väldiga gravar, byggda för människor av jättesläkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
