Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Schück: Gotland och Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltjämt betraktade konung Magnus som stadens rätte herre.
Men situationen ändrade sig två år senare: folkungarna
störtades från Sveriges tron av upproriska magnater och i stället
hyllades Albrekt av Mecklenburg som konung. Under flera år
befann sig Sverige i ett tillstånd av anarki och upplösning, varför
Valdemar snart åter satte sig i besittning av sin forna erövring.
Danmarks hotande Östersjöherravälde framtvingade mera
aktiva åtgärder från de tyska städernas sida och på en hansedag i
Köln ingingo de ett anfallsförbund mot konung Valdemar.
Hansestaternas maritima överlägsenhet och effektiva handelsblockad
bragte också snart Valdemar på knä. Men egendomligt nog
genomdrevo de segrande hansestäderna icke Gotlands återförening med
Sverige i den eljest för deras intressen så gynnsamma
Stralsunds-freden 1370.Efter de genomgångna tronstriderna var Sverige
tydligen alltför vanmäktigt att hävda sina anspråk.
Nitton år senare skedde en ny omvälvning i Norden.
Valdemars dotter Margareta, Danmarks och Norges regentinna,
besegrade konung Albrekt och hans tyska riddare och blev nu även
Sveriges statsöverhuvud. Det var under dessa förhållanden fullt
förklarligt, att frågan om Gotlands statsrättsliga ställning icke
blev föremål för någon ingående diskussion, trots att
drottningen lovat de upproriska svenska herremännen att återställa
deras rike i dess gamla omfattning. Tills vidare var det endast
ett teoretiskt spörsmål om Gotland hörde till Sverige eller
Danmark, ty dels hade de nu fått ett gemensamt överhuvud genom
unionen, dels hade den omstridda ön erövrats av en samling
tyska sjörövare. Östersjön behärskades nämligen då av de
oförvägna »vitalianerna», vilka officiellt förklarade sig kämpa för
att befria den tillfångatagne konung Albrekt. Gotland
förvandlades nu till en stödjepunkt för fruktade piratflottor. Mer än Visbys
erövring 1361 bidrog detta till att totalt lamslå stadens
internationella handel. Alla försök från Margaretas sida att med
lantbefolkningens hjälp bortjaga inkräktarna visade sig fruktlösa.
Till slut ingrep en utomstående makt: den mäktiga tyska
ordensstaten. Dess högmästare, Konrad von Jungingen fördrev
vitalianerna 1398 och behöll sedan Gotland i ordens besittning i tio år.
Först efter långvariga förhandlingar voro de tyska riddarna
villiga att mot en större lösensumma lämna ifrån sig ön till
Margareta. Någon tanke på att Gotland skulle räknas till hennes svenska
rike, hyste aldrig konung Valdemars dådkraftiga dotter. Därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
