Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Thordeman: Muren kring Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mark i rent silver och 500 mark i mynt »på grund av den
oförrätt vi synas hava gjort honom, nämligen att vi hava byggt
murar kring vår stad och tillbakaslående en del oroligheter hava
gjort utfall mot den gotländska lantbefolkningen, allt utan
tillstånd av konungens majestät». Här omtalas sålunda själva
murbyggandet som ett brott mot den svenska kronans suveränitet.
Det är dock icke tal om att muren skall nedrivas, utan tvärt om
framgår det såsom en självklar sak att muren skall bestå och
vidmakthållas av vissa uttryck i dokumentet, sådana som att
»vi skola villigt öppna vår stads portar för vår herre konungen»
och vidare »mottaga hans utsände, ifall han funnit sig böra
skicka några sådana till oss, så hedersamt vi kunna, inom vår
stads murar». Tydligen har man ansett att de grova böterna en
gång för alla bragte detta brott ur världen. Men om muren fick
vidmakthållas så fick den också förstärkas — åtminstone drogo
myndigheterna i Visby den slutsatsen — och en långt yngre och i
och för sig ej pålitlig källa, Hans Nielssön Strelows år 1633
utgivna gotlandskrönika, vill veta att konungen ålagt varje ting
på Gotlands landsbygd att bygga ett torn i muren. Otto Janse
har nu påpekat det egendomliga sammanträffandet att de torn,
som av byggnadshistoriska skäl kunna dateras till tiden närmast
efter 1288, till antalet äro tjugo eller lika många som antalet ting
på Gotland. Det är därför ej omöjligt att Strelow kunnat hämta
sin uppgift ur en nu förkommen urkund, kanske ur den
förlikningstraktat med landsbygdens myndigheter som väl dessa i
likhet med Visbyborgarna fingo underteckna år 1288.
De torn det här är fråga om utgöras av porttornen och de s. k.
»vanliga marktornen», som alla skjuta fram på murens yttersida
på så sätt att skyttegången på innersidan som regel obehindrat
passerade förbi dem. Dessa torn markera en principiell
förändring i murens försvarssystem. »Gamla muren» hade helt varit
anpassad för ett frontalt försvar, frånsett de möjligheter som de i
muren inbyggda husen och de tre i murens södra del infogade
tornen erbjödo, d. v. s. försvararna hade sin plats på
skyttegången och voro hänvisade till att beskjuta fienden rakt eller
nästan rakt framifrån genom skyttespringor och tinnmellanrum.
Härvid uppstod emellertid vid murens fot en död vinkel, inom
vilken en angripare ej kunde träffas från murkrönet, och detta
var naturligtvis särskilt riskabelt vid de svaga punkter som
portarna utgjorde. På grund härav måste anstalter träffas för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
