Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Lindegren: Det nutida Gotland. En översikt över näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10 och 50 hektar. Större herrgårdar finnas blott i ringa
utsträckning, och de få som finnas ligga alla ganska nära Visby.
Småbruk med mindre åkerareal än 10 hektar är det däremot
relativt gott om. Betecknande är att många arbetare vid de
småindustriella företagen runt ön äga en liten jordbit, som de sköta vid
sidan av sitt egentliga yrkesarbete.
Någon verklig boskillnad mellan jordbruk och fiske har inte
heller ägt rum. Båda näringsgrenarna äro förbundna med
varandra, om också utvecklingen numera tenderar mot övervikt
för det rena yrkesfisket. Genom de likartade förhållanden
som råda bland jordbruksbefolkningen i avseende på
försörjning och livsföring och genom jordbrukets dominerande
ställning inom näringslivet har den gotländska landsbygden —
kanske med undantag för en del mera industriellt betonade
kommuner på norra Gotland — undgått skarpare sociala
motsättningar. De svåra slitningar mellan jordbruks- och
industribefolkning, som åtminstone tidigare präglat många svenska
bygder, har Gotland haft tämligen ringa känning av.
Jordbruk bedrives över hela ön, men betingelserna för
detsamma gestalta sig högst olika inom olika trakter. Vissa delar
utgöras av öde, glest skogbevuxna kalmarker, föga lämpade för
uppodling. Andra områden däremot ha genom den bättre
jordmånen blivit till stora odlade slätter med tät bebyggelse. I hög
grad karakteristiskt för ön är dock att åkerjordens bördighet
starkt växlar även inom dessa begränsade slättområden.
I sin helhet ger Gotlands jord inte så rika skördar som Skånes
eller Östergötlands, inte ens som Mälardalens; i allmänhet
räknar man med att skörden på Gotland pr ytenhet med tio à tjugo
procent understiger skörden i de sydliga svenska kustlandskapen
från Halland till Södermanland. Den förnämsta orsaken
härtill kan sökas däri, att den gotländska jordmånen på det stora
hela taget är jämförelsevis karg. En annan orsak är den
regelbundet återkommande torkan på våren och försommaren, som
vissa år kan hålla i sig hela sommaren.
Torkan utgör sålunda ett svårt handikap för Gotland och är
faktiskt en väsentligt mera hämmande faktor för jordbrukets
utveckling än den i allmänhet karga jordmånen. Vidare inverka
transportförhållandena menligt på det gotländska jordbrukets
ekonomi. De många omlastningarna, som måste ske med
produkter som exporteras från ön — från tåg eller bil till båt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
