- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland /
240

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Erlandsson: Bondeåret. Gammaldags gotländskt arbetsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



köras dit och bredas ut, varefter den ska plöjas ner och till sist skall
fältet jämnas på nytt. Men nu är åkern också färdig för sådden.

Om dagarna arbetade männen således på åker och äng, men
om kvällarna rodde de till sjöss i sina små snipor. När de
kommit tillräckligt långt ut från land, kastade de ut sina
strömmingsgarn, vilka fastgjordes i båten, som sedan under hela
natten fick driva vart den ville. Detta fångstsätt kallas
drivgarnsfiske och var det vanligaste denna tid på året.

Tiden går. Augusti månad är snart inne och med den
skördearbetet. Den 29 juli — S:t Olofsdagen — brukar rågen vara
mogen. Nuförtiden är även skördearbetet enkelt. Det är återigen
den ensamme mannen som är ute och kör på åkern med sin
maskin, vilken ensam gör tjugo personers arbete. Ännu vid
senaste sekelskiftet skars rågen mestadels med en lie.
Kvinnorna följde då var sin skördeman och bundo säden samman i
kärvar. Aldrig svettades man så mycket som när rågen skars.
För kvinnorna var det årets hårdaste arbete. Men det låg något
av jubel också däröver. Förut hade man bärgat in höet, och
fått föda till sina kreatur för den kommande vintern. Lyckades
man nu få in brödsäden torr och välbärgad i ladan, då var man
också trygg för sitt eget uppehälle ett år framåt.

De efterföljande dagarna tröskades det på varje gård. Man
behövde säden, ty nu, den 18 augusti, var den rätta dagen för
rågsådden inne. I vår tid är det den ensamme mannen, som
är ute igen och kör med en maskin, men förr sådde far själv
ut säden för hand, varefter den myllades ner med plog eller
harv, och efter en veckas förlopp spirade brodden upp över
hela åkern.

Skördearbetet var emellertid inte slut än. Rågen var
visserligen i allmänhet huvudsädet, men nu kom slag i slag skörden
av vetet, kornet, havren, ärterna och linserna. Och så skulle
veteåkrarna besås. De andra sädesslagen skulle lyckligtvis inte
sås ut förrän nästföljande vår.

Det mest krävande höstarbetet var så överståndet och glada
dagar togo vid. Slutet av oktober och början av november var
den gotländska allmogens klang- och jubeltid. I alla gårdar, där
det fanns en flicka att gifta bort, reddes det då till bröllop. Då
restes äreportar över vägarna, då kimmades det på
kyrkklockorna, då dansades det i salar och nystugor. Klatschande med
sin smällpiska syntes den grant utstyrda bröllopsbjudaren rida


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1940/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free