Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Mannerfelt: I Kebnekaise. En naturhistorisk rundvandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tore Rydberg foto.
Väder och vind, is och vatten ha gått tilt ständiga angrepp mot de
lappländska fjällen. På bilden härovan se vi hur en brant, c:a 500
meter hög vägg i Mårmanmassivet, nordost om Kebnekaise, fårats
av stenskred och bäckar. Fristående käglor ha mejslats ut och vid
foten av väggen ligga resterna av det bortförda berget.
Uppväxttiden ha vi redan tätt om. Denna var i själva verket
fjällkedjans stoltaste tid. Vilt och trotsigt reste sig alptinnarna
upp mot skyn. Men redan tidigt mötte de motstånd. De förföljdes
av en envis fiende, nämligen tyngdkraften. Fjällväggarna fårades
av ras; stenar och block störtade ständigt utför. Regnet strilade
ned och bäckarna grävde sig in i branterna. I dalbottnarna
förenade de sig med stora älvar, vilka förde med sig sand och
slam ut i havet.
Årtusenden efter årtusenden svunno hän och blevo till
årmiljoner och de höga och branta fjälltopparna brötos långsamt
men säkert ned. Kebnekaisefjällen skredo omärkligt in i den
mogna och lugna medelåldern. Endast de avjämnade rötterna
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
