Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Sarek i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vår ankomst, våra planer och förflyttningar var ett
tacksamt nyhetsmaterial. Och vid vår nedfärd fingo vi bevittna hur
Snavva helt oförmodat blev centrum för telefonskvallret ända
ned till Jokkmokk. En riktig hejarns karl, med gammalt
björnjägarblod i ådrorna, hade under hela sex dagar »skidrat» efter
en av de björnar, som skulle fällas under året, och strax bortom
Snavva fått skott på den. Vi sågo honom komma med
björnskinnet på ryggen och fingo sedan höra hur bragden pr telefon
spriddes ut, från Aktse till Jokkmokk.
Efter Snavva växer sig Sarekperspektivet fram allt mäktigare.
Vår första skiddag hade sin höjdpunkt i den klassiskt sköna
anblicken av fjällen från sjön Laitaure. Allting är ännu
överblickbart och harmoniskt, men bakom Nammatjklumpen ligga
Sareks hemligheter och locka.
Inte utan spänning lämnade vi nästa morgon Aktse och den
sista bebyggelsen. Tyvärr alldeles för sent på dagen och i 5°
värme. Detta innebar bristande skare och kraftigt slit med pulkorna.
Eftermiddagsrasten utsträcktes tills det började frysa på igen,
och på kvällsföret skulle vi ha kommit raskt fram, om inte
en kraftig motvind generat oss. Vid blidväder bör man den ljusa
årstiden inrikta sig på tidig morgon- och sen kvällskörning. Det
var vår erfarenhet. På återvägen kördes Sarvesvagge—Aktse
huvudsakligen på natten och i utmärkt före.
Vårt första läger slogs halvannan kilometer före Rapaselets
sydöstra ände. Efter en sensationsfri natt beslöto vi nästa dag, i
glädjen över att befinna oss i vårt efterlängtade Sarek, att göra en
rekognosceringstur uppåt höjderna. I drägligt men knappast
lovande väder trampade vi, något möra efter vår första pulknatt,
uppför en behaglig ravin, som strax ovanför lägerplatsen för upp
mot Kåtokjokotjkaskatjåkkokammens dominerande parti i
sydost. Det var vår första bekantskap med detta område, som i
fortsättningen kom att särskilt intressera oss, och hela turen gav en
härlig försmak av vad som skulle komma senare. Den avslutades
med en utsökt löpa genom ravinen med en fallhöjd av tusen meter.
Efter ytterligare en natt vid Rapaselet flyttade vi västerut upp
till Sarvesvagge, där huvudlägret upprättades på en plats belägen
c:a en halv kilometer ovanför Sarvesjokks inflöde i Rapaälven.
Platsen ligger i och för sig skyddad av mäktiga massiv. Pelloreppe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
